Folkhälsoinstitutets nya GD: En teknokratisk fanatiker
Istället för att göra det enda vettiga och lägga ner storebrorsmyndigheten Statens folkhälsoinstitut har regeringen utsett Sarah Wamala till ny generaldirektör. Att regeringen rekryterat en person med gedigen forskarbakgrund att efterträda den gamle vänsterpartisten Gunnar Ågren kan verka som ett fall framåt, men det krävs inte mycket granskande av Wamalas tidigare gärning för att inse att vi har att göra med en minst lika fanatisk folkhälsoideolog som tidigare.
Wamala är att döma av sina debattartiklar fullständigt besatt av att reglera vår livsstil och av att spela ut grupper mot varandra på basis av statistiska skillnader, i detta värv är hon öppen för alla politiska metoder.
Besattheten att reglera vår livsstil framkom i den DN Debattartikel från i februari i år där Wamala hävdar att psykisk ohälsa beror på livsstilsfaktorer som rökning, stillasittande, kostvanor och alkohol. I samma artikel låter hon påskina att 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna och 40 procent av vissa cancerformer skulle försvinna om vi levde ”hälsosammare”. Detta samtidigt som den egna studien konstaterade att hela 88 procent av kvinnorna och 81 procent av männen hade en eller ingen ohälsofaktor enligt studiens strikta kriterier, och att gruppen med tre eller fyra ohälsofaktorer var så liten som 3 respektive 4 procent. Det är dessutom ett välkänt faktum att hälsa och välbefinnande i betydligt högre grad beror på andra faktorer som socialt nätverk och ställning på arbetsmarknaden än på livsstilsfaktorer. Potentialen att få befolkningen att bli friskare genom att peta i folkflertalets levnadsvanor är alltså högst begränsad redan från början. Ändå hävdar Wamala att vår livsstil är hennes viktigaste fråga, och hon vill sätta in förmyndaråtgärder redan mot barnen.
Det där med vetenskaplighet tycks på det hela taget inte vara Wamalas starka sida. Studier och siffror tycks mest vara ideologiska verktyg för den stora staten, och för ett kollektivistiskt grupptänkande. I en annan DN-debattartikel hänvisas till den gamla myten om löneskillnader på 20 procent mellan kvinnor och män (som i stort sett fullt ut förklaras av skilda karriärval och kvinnors val att arbeta mindre), Wamala menar att dessa skillnader beror på ”att det finns en talibanliknande syn på kvinnor i Sverige”.
Denna ”talibanism” hindrar dock inte Wamala från att förklara minskad dödlighet i Sverige på senare år, inte med medicinska framsteg, bättre ekonomiska villkor eller ens med de livsstilsfaktorer som är så viktiga att korrigera (rökningen har exempelvis halverats sedan 1980), nej Wamala hävdar istället att ”den svenska jämlikhetspolitiken i allmänhet har lyckats minska dödligheten hos den svenska befolkningen”, dock bara hos män. Därför efterlyser Wamala mer politiska ingrepp. Det torde vara uppenbart att vi här har att göra med en fullblodsideolog i den stora statens och den matematiska jämlikhetstankens tjänst.
Det bådar alltså inte gott för möjligheterna att freda sitt vardagsliv och sitt självbestämmande från myndigheternas pekpinnar, propaganda, skatter och regleringar. Tvärtom säger Wamala till IOGT-NTO att hon inte utesluter några politiska åtgärder. Staten ska både lagstifta och bedriva propaganda. Samtidigt kan vi läsa på Gunnar Ågrens blogg att folkhälsominister Maria Larsson i samband med utnämningen av Wamala ”deklarerade att Folkhälsoinstitutet kommer att få nya och än mer viktiga arbetsuppgifter i framtiden”. Precis den ideologiska utveckling jag beskriver och varnar för i min Timbrorapport ”John Stuart Mill vs den borgerliga regeringens folkhälsopolitik”.
Gunnar Ågren ja, honom har jag haft mina duster med och till hans heder kan sägas att han sällan dolt sin ideologiska agenda bakom förment vetenskaplighet. Efter exilen i Östersund får man väl önska honom en tillvaro på betydligt varmare breddgrader.
Marcus Fridholm
augusti 2, 2008 @ 7:59 e m
Var det inte Wamala som motsatte sig att man serverade alkohol till pensionärer på servicehusen. Jag var inte helt på när jag såg nyhetsinslaget, men minns att jag reagerade instinktivt mot förmynderitonen i inslaget.
Crocket
augusti 3, 2008 @ 12:28 f m
Ja det är sorgligt att se hur staten slösar med de pengar vi hårt arbetande betalat in i skatt. Lägg ner hälften av myndigheterna och sälj ut alla aktiebolag staten äger, detta bör kunna ge en ordentlig skattesänkning som ger Sverige lite fart i tillväxten igen.
Micke
augusti 3, 2008 @ 1:07 e m
Rökningen och därmed dödligheten som är relterad till densamma har inte minskat som ett resultat av marknadens ansträngningar.
Så lång är allt klart.
Dessutom har statens hjärntvätt varit behjälplig när det gäller dom fria val som folk gjort i detta fall.
Frågan är då varför marknadens hjäntvätt skulle vara friare än statens i just det här fallet?
Det är den naturligvis inte.
Den är dessutom till sin konsekvens dödlig.
Mattias Svensson
augusti 3, 2008 @ 1:48 e m
Alla ska vi dö, så där blir det lika. I USA minskade rökningen mer intensivt efter att rökningens risker gjorts tydliga, men innan alla förbud, skattehöjningar och ingrepp. Men det är ju inget självändamål att så få som möjligt ska röka, de som tycker att fördelarna på kort sikt överväger riskerna på lång sikt bör naturligtvis få fortsätta.
arthur
augusti 3, 2008 @ 2:12 e m
Vilken diktatorisk skräckkärring! Detta missfoster till institut måste läggas ner och verksamheten flyttas till ingenstans.
Ulf
augusti 3, 2008 @ 2:59 e m
Vi måste faktiskt inse att det finns ingen väg till frihet genom de befintliga partierna, de är helt besatta av tanken på makt.
Det måste skapas ett helt nytt parti, som faktiskt inte ens behöver vara intresserat av regeringsmakten i sig, utan mer finns som en påverkare och pådrivare för en mer frihetlig politik; ungefär som Miljöpartiet tvingade sossar och moderater att skaffa en miljöpolitik värd namnet genom sin blotta närvaro.
Micke
augusti 3, 2008 @ 3:31 e m
I USA minskade rökningen mer intensivt efter att rökningens risker gjorts tydliga
Vilka gjorde riskerna tydliga?
Mattias Svensson
augusti 3, 2008 @ 4:05 e m
Point taken. Det var naturligtvis staten genom deras motsvarighet till folkhälsominister, Surgeon General. Men poängen var ju att det fanns objektiva fakta i grunden som folk valde att ta till sig (oavsett om de sedan lade av att röka eller inte). Rökning hade tidigare varit både demoniserat och förbjudet i USA, utan några vetenskapliga fakta till grund för detta.
Micke
augusti 3, 2008 @ 6:52 e m
Det var naturligtvis staten genom deras motsvarighet till folkhälsominister, Surgeon General.
Exakt och marknaden hade inte skött den saken av förklarliga skäl.
Istället började den i det här fallet att betala stora summor för att sprida desinformation om riskerna samtidigt som den ökade sina ansträngningar att tjäna pengar på att döda människor i tredje världen med tobak.
Exemplet ”tobak” visar klart och tydligt att marknaden INTE har en inbyggd själ som agerar för individens bästa.
Mattias Svensson
augusti 3, 2008 @ 9:57 e m
Nä marknaden är inget redskap för folkuppfostran, och det brukar förmyndare förvisso ha svårt att fölika sig med, men vad är problemet. Exemplet tobak är bara ännu en vara som du kan köpa om du vill eller låta bli. Hälsoriskerna är väl kända, dock inte lika relevanta i länder där medlelivslängden är 50-60 år.
Mathias - Er dagliga leverantör
augusti 3, 2008 @ 9:13 e m
Ska man, ärligt talat, skratta eller gråta?
(Varför ska jag fylla i en kontrollkod – iom att du granskar inläggen innan lär risken för spam vara cirka 0,03%, bara ett tips…)
McVicar
augusti 3, 2008 @ 10:50 e m
För att han ska slippa granska spam kanske? 8)
Anonym
augusti 3, 2008 @ 11:11 e m
Nä marknaden är inget redskap för folkuppfostran,och det brukar förmyndare förvisso ha svårt att fölika sig med
Marknaden är i det här fallet en mördare och staten är tillsammans med vetenskapen individens advokat.
Det är något som autistisk liberalism har svårt att förlika sig med.
Markanden är en mekanik.
Den har ingen högre värde än så.
Hälsoriskerna är väl kända, dock inte lika relevanta i länder där medlelivslängden är 50-60 år.
Dom är lika relevanta oavsett hur gammal du är eftersom dom påverkar hälsan starkt negativt även om du är 25 år gammal.I synnerhet om du lider brist på rimlig kost etc etc.
Markanden handlar i död även i utvecklingsländer.
men vad är problemet. Exemplet tobak är bara ännu en vara som du kan köpa om du vill eller låta bli. Hälsoriskerna är väl kända, dock inte lika relevanta i länder där medlelivslängden är 50-60 år.
Liberal student
augusti 4, 2008 @ 5:15 f m
”Marknaden är i det här fallet en mördare och staten är tillsammans med vetenskapen individens advokat.”
Även om staten inte tar tag i saken och upplyser folk om tobakens risker så kommer andra företag att göra det. Tex försäkringsbolag samt företag som förlorar på att folk presterar sämre pga tobaken. Marknaden fungerar förträffligt där också….
Anonym
augusti 4, 2008 @ 9:25 f m
Även om staten inte tar tag i saken och upplyser folk om tobakens risker så kommer andra företag att göra det. Tex försäkringsbolag samt företag som förlorar på att folk presterar sämre pga tobaken. Marknaden fungerar förträffligt där också….
I den liberala staten får staten inte ”ta tag i” något utom att med våld skydda egendom åt den som har egendom att skydda eftersom det innebär kränkning av friheten.
Markanden får däremot ”ta tag i” vad som helst.
Det innebär aldrig en kränkning av friheten hur omfattande hjärntvätten än är.
Det är på den paradoxen som all extrem liberalism till syvende och sist alltid kommer att falla.
Isobel
augusti 4, 2008 @ 11:02 f m
En annan sak som man bör väga in i sin syn på statlig hälsopropaganda att det faktiskt förekommer rätt ofta att de har fel i sin syn på vad som är hälsosamt. T ex tyder ju mycket på att de västerländska folkhälsomyndigheternas propaganda för minskat fettätande har gjort människor både tjockare och mer sjukliga.
Liberal student
augusti 4, 2008 @ 2:40 e m
”Det är på den paradoxen som all extrem liberalism till syvende och sist alltid kommer att falla. ”
Skulle du kunna upplysa mig vart vi har extrem liberalism så jag kan flytta dit?
Jonas Sigedal
augusti 5, 2008 @ 4:16 e m
Jag förstår inte problemet. Liberalism handlar om frivilliga överenskommelser, inte endast en marknad. För att upprätthålla ett system med frivilliga överenskommelser, så kallade kontrakt, krävs ett domstolsväsende. Det är väl inte helt orimligt att anta att ett tobaksbolag som ljuger om hälsoriskerna med rökning kommer att bli stämda för bedrägeri? Staten skall inte bedriva propagande eller ens informationsarbete, det enda den ska se till är att upprätthålla kontraktsprincipen. När det kommer till cigaretter är det enligt mig ganska rimligt med en varningstext på, om inte annat för att tobaksbolaget ska kunna garantera att konsumenten varit medveten om riskerna. Därefter är det självklart upp till var och en. Att slänga på kampanjer mot rökning, tobaksskatt och detaljregler om förpackningsstorlekar och dylikt är inte statens uppgift.
klara
augusti 8, 2008 @ 3:04 f m
Argh, jag blir bara så trött på sånt här. Jag fattar inte hur folk kan få för sig att man kan få människor att må bättre genom att tvinga dem över huvud taget. Hur i hela världen kan man ens få det till att handla om hälsa? Var i skallen slår det slint liksom? Det säger sig självt att man inte blir friskare av tvång. Feta ungar som tvingas till extragympa t ex hatar ju motion för livet sen.
Det är så vansinnigt kontraproduktivt så det stänker om det.
Daniel Lindsäth
augusti 11, 2008 @ 12:25 e m
Det innebär aldrig en kränkning av friheten hur omfattande hjärntvätten än är.
Det är på den paradoxen som all extrem liberalism till syvende och sist alltid kommer att falla.
Jadu… Kränkningen ligger rimligtvis inte i att staten berättar något för oss, utan att den använder sig av stöldgods (dvs skattepengar) och hot om våld för att få ut sitt budskap.
När ”marknaden” vill sprida ett budskap är det däremot individer och företag som frivilligt använder sina egna pengar.
Så, det var väl inte mycket till paradox?
Frida
augusti 25, 2008 @ 8:12 f m
Hej
För det första förstår jag inte ditt argument, att om andelen med flera ohälsofaktorer skulle vara liten skulle den potentiella ökningen inte kunna vara så stor? Du menar att små saker inte kan öka med 40 %? Ditt andra argument håller eh heller. Visst finns det etablerade samband mellan en rad olika faktorer och hjärt och kärlsjukdomar osv, men ett samband (att saker förekommer samtidigt) är inte samma sak som att de orsakar varandra eller att andra saker inte kan orsaka den ena eller bägge av dessa. Det finns alltså ingen motsats mellan denna studie och tidigare, utan denna ger bara ytterligare en pusselbit så att vi kommer närmare lösningen.
I forskning finns ingen färdig bild, som det tycks göra för dig.
För övrigt skriver inte Wamala att man ska tvinga människor till något. Hon försöker ta ett steg ifrån den gammaldags syn på hälsa (som du tycks ha)där man redovidare just faktorer- oftast socioekonomiska spm klass, inkomst os-hur dessa är relaterade till ohälsa. DEt var nog bra, men tala om för mig hur jag kan påverka att jag är kvinna, eller om jag har arbetarbakgrund osv? Som du säger finns påvisade samband, men alla som tänker efter förstår att det inte är invandrarskapet i sig som påverkar ohälsan (om man inte är rasbiolog förstås). Wamala visar här på att livsstilen har en betydelse. Det är ingen chock för någon, alla har vi fattat att om vi motionerar är det bra. Det hon lyckas med här är att visa det vetenskapligt och dessutom estimera storleken.
Livsstilen kan man påverka. Till skillnad från sin socioekonomiska bakgrund.
För en som också är forskare är valet av Wamala ypperligt. Hon är en av de mest framstående i folkhälsovetenskap, hon har gjort en lysande akademisk karriär, publicerar sig i de bästa vetenskapliga tidskrifter, och kvaliteten på hennes arbete är enorm. Jag hoppas att du har ödmjukhet att förstå att du kanske inte kan bedöma det, eller är insatt i den delen. En möjlig brist hos Wamala är kanske att hon trots att hon skriver i DN uppenbarligen haft svårt att förmedla sig även till de som inte är bevandrade i statistik och forskning, eftersom en smart person som du inte riktitgt förstod.
Mattias Svensson
augusti 25, 2008 @ 8:57 f m
Det är klart att det inte finns någon potential att påskina enorma hälsovinster – att de två vanligaste dödsorsakerna cancer och hjärt- och kärlsjukdomar skulle minska väsentligt i hela befolkningen – på basis av livsstilsförändringar när den stora majoriteten redan lever så. Att det vore en riskminskning för de 3-4 procent av befolkningen som lever med flera ohälsosamma livsstilsfaktorer har ingen ifrågasatt. Dessutom är det ju Wamala som spelar ut kön och socioekonomiska faktorer mot varandra och förklarar löneskillnader med ”talibanism”. Sådant trams kan naturligtvis en enkel lekman som undertecknad se igenom. Du verkar kritisera mig för Wamalas slutsatser, vilket är en både förvirrande och kontraproduktiv strategi. Och om Wamala inte vill tvinga någon, varför säger hon då att hon är öppen för alla metoder?