Global uppvärmning ? storvinst för Sverige?

Det borde ha varit tillräckligt uppseendeväckande när den svenska utredningen ”Sverige inför klimatförändringarna” (SOU 2007:60) i början av oktober kom fram till att kostnader och intäkter som resulterar av klimatförändringarna på hundra års sikt går ungefär jämnt upp. Mot jorderosion, dricksvattenproblem och smittspridning står starkt ökad avkastning av vattenkraft samt jord- och skogsbruk. Nu måste dock frågan ställas om inte utredningen mörkar att uppvärmningen är positiv för Sverige.

Den absolut största kostnadsposten är enligt utredningen ”kostnader för värmerelaterade dödsfall” som skattas till 502 respektive 661 miljarder kronor beroende på två scenarier för hur hög uppvärmningen blir. Dessa kostnader är som jag förstår det huvudsakligen en värdering av förlorade människoliv, baserat på en skattning av ”ökad dödlighet i Stockholm för ökade sommartemperaturer” som sedan generaliserats för befolkningen. Den regionala Stockholmsstudien kring extrema värmeböljor räknar inte med någon anpassning till värmen på sikt.

Det finns däremot en Europaomfattande studie publicerad i British Medical Journal som kommer till slutsatsen att europeiska befolkningar framgångsrikt anpassat sig till olika medeltemperaturer och därför kan förväntas anpassa sig till den globala uppvärmningen ”med liten varaktig ökning i värmerelaterad dödlighet”. Aktiva åtgärder (som föreslås i den svenska utredningen) ”kan minimera tillfälliga ökningar av värmerelaterad dödlighet”.

Det slutar inte där. Studien visar dessutom att dödligheten på grund av kyla, som kan förmodas minska vid global uppvärmning, är betydligt större:

”Våra data ger vid handen att varje ökning av dödligheten på grund av stigande temperaturer kommer att överskuggas av långt större minskningar på kort sikt i köldrelaterad dödlighet, även om detta inte är mycket till tröst för dem som påverkas av värmen.”

Det sista är viktigt att påpeka, den stigande värmen kommer att ställa till med problem som måste hanteras. Men det verkar som om den svenska utredningen helt blundat för att vinsterna i temporärt minskad köldrelaterad dödlighet är betydligt större på kort sikt, och att folk kan förväntas anpassa sig till de nya temperaturerna på sikt. Som Björn Lomborg konstaterar är det sju gånger fler européer – 1,5 miljoner per år, jämfört med 200 000 – som dör av kyla än som dör av värme.

Skulle vi alltså räkna extremt försiktigt och anta att dödligheten inte alls påverkas av den globala uppvärmningen, skulle slutsumman för Sverige bli ett överskott på ca 600 miljarder kronor över nittio år vid det lägre temperaturökningsscenariot och ett överskott på 550 miljarder kronor vid det högre (Se tabell 4.49 här (pdf), och korrigerande nedjustering av kostnader här (pdf)).

Sverige tjänar alltså vid en mycket försiktig skattning motsvarande mellan 500 och 600 miljarder kronor på den globala uppvärmningen, och förmodligen ännu mer. Vi börjar komma väldigt långt bort ifrån domedagsalarmismen nu.