Lite övervikt har ingen dött av

Så kallad ”övervikt” d v s ett BMI mellan 25 och 30 används ofta för att låta påskina att en alarmerande stor del av befolkningen är fet och sjuklig. Exempelvis får vi ofta höra att ca femtio procent av svenska män är ”feta och överviktiga”.

För två år sedan kom en amerikansk studie från folkhälsomyndigheten CDC som inte bara gjorde slarvsylta av påståendet att fetma dödar nästan lika många som rökning i USA. Siffran var drygt 100 000, inte 400 000 som folkhälsoetablissemanget tidigare hävdat. Samma studie visade dessutom att så kallat överviktiga faktiskt levde något längre än så kallat normalviktiga (även korrigerat för rökning och sjukdomar som gör att personer går ner i vikt).

Nu har en uppföljande studie tittat på orsakerna och visat att överviktiga exempelvis inte dör av hjärtsjukdomar och cancer i större utsträckning än normalt, något mer som resultat av diabetes och njursjukdomar, men betydligt mindre av andra orsaker (en hypotes är att den extra kroppsvikten ger ett allmänt skydd och extra reserver för att klara av sjukdomsperioder etc).

Visst, det är fortfarande igen som påstår att allt är frid och fröjd med några extra kilon, knän och leder kan t ex fortfarande ta stryk. Och det är fortfarande förenat med hälsorisker att vara väldigt fet eller väldigt smal. Men alarmistiska påståenden om utbredda och allvarliga hälsorisker för majoriteten av befolkningen däremellan, att kommande generation kommer att dö tidigare än dagens vuxna och andra dumheter kan nu förvisas från den seriösa diskussionen.

Läs gärna mer av Reasons Jacob Sullum här, för det lär väl i vanlig ordning inte vara några svenska nyhetsmedier som tar upp aldrig så underbyggda studier motsägandes fettalarmismen.