Livet kan dessvärre inte börja om

Sedan jag zappade in i scenen där Jo och Anna förlustar sig på Miles skrivbord var jag fast. ”This life” eller ”Livet kan börja” som var den svenska titeln, är något av det mest briljanta som gjorts på TV. 90-talets kultserie på BBC, där man under två säsonger närmast dokumentärt fick följa Miles, Egg, Milly, Anna, Warren och de andra i vardagslivets karriärambitioner och till fest. Serien var spektakulärt öppen kring knark och sex, inte minst fångades hur sällan det funkar riktigt som det ska.

Identifikationsmässigt är jag klart närmast Egg, trots att vi är diametralt skilda i ett väsentligt avseende. Fast det är klart, en ”fotbollsfantast” som aldrig går på en match och knappt ser någon på TV, klart han är United (fast hans brorsa håller liksom jag på City).

Serien fick nu ett abrupt slut efter att andra omgångens sista avsnitt slutat med bröllop innehållande slagsmål, avslöjanden om otrohet och intensivt sex på toaletten mellan två höga killar. Som man önskade att den hade fått fortsätta där den lämnade oss 1997, med en riktigt schysst cliffhanger.

Tio år senare blev det om inte en fortsättning så en återförening som går på TV ikväll. Mitt tips är: Se den inte. Karaktärerna är skruvade parodier på sig själva, alla de små detaljer och den vardag som gjorde This Life så trovärdig och plågsamt närvarande är försvunna. Spoiler finns på Wikipedia. Se om originalavsnitten istället, och känn avståndet till en tillvaro före mobiltelefonen, Internet och stationär hemdator som naturliga vardagsattribut, en tid som ändå inte var så länge sedan.