Myten om statens välgörande inverkan på finansmarknaderna har fallit
Så kraxas det om kapitalismens undergång igen. Men om det är något som i ljuset av den senaste finanskrisen borde ha uppenbarats så är det att statens omfattande agerande för att tillhandahålla billiga krediter inte varit så smart. Konstigt att det blir lånekris av subventionerade lån? Att staten sedan utgör socialbyrå för storföretag är en lika dålig och kortsiktig (”kvartalssocialistisk”) strategi. Miljarder i hundratal och tusental som slutligen garanteras av skattebetalare eller allmänhet transfereras för närvarande till de allra rikaste.
Spiked reder ut lite myter, bland annat om den påstådda kasinoekonomin som i själva verket handlar om institutioner för att avhända sig risk, och konstaterar att Wall Street inte sällan står till vänster om europeisk vänster:
”state intervention on Wall Street has long been pervasive. The American authorities intervene in the economy in numerous different ways and tightly regulate the financial markets. For example, in recent months the Fed has bailed out Bear Stearns (another investment bank), pumped in up to $200billion (£112 billion) to nationalise Fannie and Freddie and strong-armed top financial institutions to provide funds to stabilise the market in the wake of Lehman’s collapse. It has injected large sums into the financial markets when they have become troubled and not hesitated to move interest rates either. Indeed, as argued above, the roots of the current crisis can partly be attributed to the earlier actions of the Fed.”
Påminner också om Stefan Karlssons lägliga och läsvärda Timbro-rapport från i somras, om hur den svenska riksbanken öst bensin på brasan.
Putte
september 19, 2008 @ 2:50 e m
Helt rätt. Läs även The Economist hårda kritik av hur räddningen i USA av Fannie Mae & Freddie Mac är ren corporate welfare, där skattebetalarna gödslar inkompetenta investerare och direktörer.
http://www.economist.com/opinion/displaystory.cfm?story_id=11848299
Roberth Ström
september 19, 2008 @ 3:13 e m
Det sorgliga är att folk inbillar sig att Bush är skyldig till hela bolånekrisen. Det var väl ändå Bill(jag kan inte hålla gylfen stängd) Clinton som är skyldig?
Micko
september 19, 2008 @ 4:07 e m
Tipsar om annan bra läsning idag är David Brooks i NY Times om fadäsen om att tro att det finns övermänskliga snillen som kan reglera till något väloljat:
http://tinyurl.com/nytimes-dbrooks
Exempel på bra mening:
”We don?t even have a clear explanation about the past, yet we?re … going to need regulators who understand the present and can diagnose the future.”
Avslutning:
”It?s just that there?s a big difference between dreaming of some ideal regulatory regime and actually putting one into practice. Everybody says we?re about to enter a new political era, rich in global financial regulation. The herd might just be wrong once again.”
Mathias
september 19, 2008 @ 8:27 e m
Varför inte bara läsa Human Action av von Mises.
Galna kocken
september 20, 2008 @ 11:52 e m
Det är aldrig fel med Regleringar. En marknadsekonomi är som en trädgård. den måste tuktas, annars växer den sig för vild.
Mattias Svensson
september 21, 2008 @ 2:54 e m
Det må så vara, men en stat är som en ångvält, det växer inte mycket där den farit fram. Ska vi ha någon möjlighet att rensa i rabatten utan att det blir pannkaka av alltihop så behöver stat och kapital hållas i varsin båt. Och DÄR var mina metaforer slut för idag, använde upp allihop.
jojjo
september 22, 2008 @ 8:31 f m
En marknadsekonomi är som en trädgård. Om man glömmer att sköta den så blir den lite vildvuxen, om man sköter den fel så dör den.
Nils
september 22, 2008 @ 1:00 e m
Definiera när och enligt vems normer en trädgård betraktas som vildvuxen, vem som planterat den, vem som ska behandlas som ogräs och med vilka gifter denne skall fördrivas!
Själv säger jag nej tack till trädgårdsmästare.
Ragnar D.
september 22, 2008 @ 1:49 e m
Før att spinna vidare på trædgårdsanalogin så ær det væl så att det egentligen inte behøvs någon trædgårdsmæstare, men dæremot en avgrænsad trædgård.
Problemet med dagens finanssystem ær att bankerna med centralbankernas uppmuntrande har tillåtits inflatera penningmængden (Fractional Reserve Banking). Trædgården har tillåtits væxa konstgjort och ohæmmat i alla væderstreck. Bankerna har kunnat låna ut ”pengar som inte finns”. Nær folk blir mer återhållsamma (eller tvingas till återhållsamhet av en ekonomisk verklighet) har inte bankerna inlånade reserver kvar nær alla de som vill ha sina inlånade pengar tillbaka från bankerna kommer och kræver dem.
Systemet ær alltså i grunden ohållbart. Den enda reglering som behøvs ær ett førbud av FRB (vilket egentligen inte ær en reglering i sig eftersom det ær i linje med respekten før individens rættigheter – bedrægeri ska inte vara tillåtet) och ett inførande av guldmyntfot.
H. Rearden
september 23, 2008 @ 5:20 e m
Det är lite roligt med er sekterister. När marknaden fallerar är det alltid för att den inte är tillräckligt fri. När en avreglering leder till höjda priser, är det för att den inte var tillräckligt konsekvent, inte tillräckligt mycket avreglering. Men den här kommentaren kommer alltid efteråt. Hela vägen till avgrunden sjunger sekten marknadens lov, att det fungerar så fint här i den fria världen. Men sen var den visst inte så fri ändå. Kul! Sen att du inte vet vad du pratar om är en annan femma. Vet du överhuvudtaget vad en investmentbank pysslar med? Dina 20 poäng Nationalekonomi A räcker inte för att greppa detta. Sätt dig ner och läs lite Ayn istället. Det är din nivå.
Mattias Svensson
september 23, 2008 @ 5:29 e m
1. En avreglering kan väl mycket väl leda till höjda priser, det beror på marknaden. Jag tror exempelvis att en avreglering av hyresmarknaden skulle ha denna effekt, men att det är att föredra av en mängd orsaker som har med rörligheten att göra. 2. Själv har jag jobbat med att få ut dels en rapport och dels ett kulturmagasin med ett eget reportage om den kommande ekonomiska krisen, arbeten som kom i våras och påbörjades redan förra året. (En liknande artikel innan IT-bubblan brast, från dec 1999 finns i högermarginalen bland smedjanartiklarna). 3. Förklara gärna vad investmentbanker gör, eftersom mina 50 poäng nationalekonomi inte täcker detta. Så har du något rätt, åtminstone.
Daniel Somos
september 24, 2008 @ 10:01 e m
Det är intressant att påpeka att det mest statligt reglerade institutionerna, Freddie och Fannie – var de som föll tyngst.
De mest oreglerade investeringsalternativen, hedgefonder, har inte behövt några skattemedel. De har visserligen gått i konkurrs också, men i ordnade former. Sedan fanns ju LTCM 1998 som visserligen krävde statlig medling för att inte krascha hela marknaden, men inga skattemedel sattes på spel den gången.
Jag skulle hävda att i 10 fall av 10 så är de mest utsatt institutionerna och de som kostar skattebetalarna mest pengar också de som är mest reglerade av staten. Och ändå så är svaret på en finanskris mer regleringar.
Ang första kommentaren om att libertarianer skulle vara inkonsekventa i sin kritik av marknaden är helt fel. Det är snarare så att libertarianer alltid varit mycket högljudda i sin kritik av de statliga program och till och med Riksbanker som fenomen oavsett hur det gått i marknaden. Problemet är att socilister är så högljudda med att ta åt sig äran att det går bra så kritikerna hörs inte igenom.