Nymoderat nyspråk om friheten

Varför är det ingen som verkat reagera på att moderaterna är på väg att etablera en ny, för att inte säga nyspråklig, definition av frihet i sitt program?

Visst kan det låta öppet och inkluderande när moderaterna talar om ett ”utvecklat” frihetsbegrepp som inte bara handlar om individens frihet från stat och politik utan också att politiska beslut kan skapa frihet för individer. Liksom att frihet varierar i tid och situation och kan vara vadhelst någon tycker att det ska vara.

Problemet är att om frihet kan vara vad som helst, både fler politiska ingrepp och färre, både högre skatter och lägre, då kan den moderata partitoppen kalla vad som helst för frihetsreformer. De kan som politiker ta sig friheten att göra vad som helst, medan frihet för medborgarna reducerars till ett privilegium att be om. Precis den godtyckliga politiska makt som den verkliga frihetstanken syftar till att motverka.

Det liberala frihetsbegreppet – som begränsar politiken och lämnar individen fri att sträva efter lycka och egendom genom egna val och i frivillig samverkan med andra – är enkelt och motsägelsefritt för att kunna fungera som kompass, ett värde som vägleder praktiska politiska beslut och en rätt att hävda mot makt och överhet.

De nya moderaternas diffusa nya frihetsbegrepp fungerar som tuggummi – något som kan hålla igång malande käkpartier, men vars enda kvalitet är att det kan kletas fast på precis vad som helst. Det vore ett ovärdigt öde för en vacker tanke. De som vill bevara friheten i praktiken får inte låta den reduceras till en söndertuggad floskel i politiken.

(Se även min artikel ”Frihet enligt Fredrik” i Captus Tidning)