Överstatlig propagandaoffensiv kring ?passivt drickande?

”Passivt drickande”? Efter att ha varit på en fest där en blå, bögig kanin höll låda kan jag hålla med om att man kan känna sig fullare än vad man druckit sig till, men däri ligger ju ingen skada.

Nu handlar det istället om att överstatliga organ planerar en propagandaoffensiv för att få stänga barer tidigare, inrätta dagar när man inte får handla alkohol, höja skatter och allmänt jäklas med den majoritet av befolkningen som dricker alkohol i hälsosamma mängder. De har helt enkelt märkt hur bra den statistiskt tvivelaktiga konstruktionen ”passiv rökning” fungerat för att kunna förbjuda rökning på allt absurdare ställen (utomhus, i din egen bil, på krogen, på stranden…). Att det finns än mindre stöd för att innehållet i mitt glas skulle skada någon annan hindrar inte militanta paternalister i EU och Världshälsoorganisationen. Om ”passivt drickande” inte finns får man väl helt enkelt uppfinna det som begrepp. Vad gör man inte för att få förbjuda saker?

Daily Mail rapporterar om planerna i Världshälsoorganisationen, WHO (som har en mörk bakgrund både vad gäller uppblåsta siffror och politisk klåfingrighet). Detta uppmärksammas av Bruno Waterfield, som redan då de första testballongerna kring begreppet dök upp skrev en briljant kritik i Spiked. Det är nämligen i allt väsentligt fråga om samma gamla aggregerande av lösa och obevisade samband som militanta nykterister tragglat sedan 1800-talet:

“The link made by campaigners between alcohol and crime today, whether violence or child abuse, follows not from hard facts but from a subjective outlook that sees human characteristics as damaging in general. And if human beings, particularly when under the influence of stimulants, are destructive, then, the argument goes, social intervention must follow. The idea that almost any activity – drinking, eating, speaking, even thinking – can cause harm is often blown out of proportion and used to generate frightening figures and policies.”

Lösningen är också densamma. Lagar, skatter och andra åtgärder som drabbar den skötsamma majoriteten, istället för att hålla den minoritet som missköter sig ansvariga för detta.

“Claiming that aspects of everyday life, such as drinking, automatically leads to ‘harm’ takes away from the responsibility of individual lawbreakers for what they have done, and thus makes for bad policy. Should all 85 per cent of Europe’s citizens who drink – that’s at least 387 million of us – face restrictions because of the tiny minority who commit the 2,000 homicides dubiously attributed to alcohol?”

Detta är den springande punkten. Varför ska majoriteten av skötsamma medborgare straffas? Svaret har inte med folks hälsa och vällevnad att göra, de allra flesta dricker hälsosamma mängder alkohol, dvs upp till två och en halv flaska vin i veckan. Om det nu var hälsan som oroade folkhälsoförmyndarna, varför då subventionera nykteristernas ”hälsofarliga” livsstil med bidrag till deras organisationer? Helnykterism är förenat med ganska exakt de överrisker på 30-50 procent för hjärtsjukdomar som konstaterats vid intensiv ”passiv rökning” hos samlevande makar. Så länge staten inte bedriver kampanjer på temat ”Nykterism dödar” (vilket den naturligtvis ska låta bli), vet vi att deras påstått vetenskapliga hälsodiktat kring ”passiv rökning” och nu ”passivt drickande” handlar om simpel livsstilsmoralism.