Överstatlighet är inte liberalism
För drygt en månad sedan postade jag en liten utmaning till liberaler som förespråkar europeisk överstatlighet. Detta med anledning av det konstitutionsförslag som i praktiken omöjliggör en liberal rättighetsstadga och maktbegränsning.
I väntan på bra svar kan jag lika gärna brassa på med lite ammunition från Václav Klaus, som höll ett lysande anförande om bland annat de nya varianterna av socialism, inkluderande ”Europeism”, i augusti för två år sedan.
“even some of the liberals – in their justified criticism of the state – do not see the dangers of empty Europeanism and of a deep (and ever deeper) but only bureaucratic unification of the whole European continent. They applaud the growing formal opening of the continent, but do not see that the elimination of some of the borders without actual liberalization of human activities “only” shifts governments upwards, which means to the level where there is no democratic accountability and where the decisions are made by politicians appointed by politicians, not elected by citizens in free elections.”
Läs hela anförandet här.
(Tipstack till Eva)
Jacob Lundberg
oktober 8, 2007 @ 7:02 e m
Harmonisering är ett sätt att minska handelshinder och därmed liberalt. Liberala EU-motståndares feltänk är när de tänker sig Sverige som något sorts liberalt paradis. På flera områden är det ju precis tvärtom, exempelvis arbetsmarknad och skatter. Nog har de byråkrati i Bryssel, men vi är duktiga på byråkrati i Stockholm också. Är det någon stat som har oberoende riksbank skyddat i grundlagen?
http://jacoblundberg.blogspot.com/2007/06/eu-stat-ja-tack.html
Mattias Svensson
oktober 8, 2007 @ 10:03 e m
Jacob/
Harmonisering av skatter innebär att det blir lättare att ta ut höga skatter (det är alltid golv som EU sätter), det är alltid dåligt. Harmonisering av lagar kan förenkla, men det är ofta en skenbar effekt. Samtidigt underminerar harmoniseringen institutionell konkurrens mellan länderna.
Se t ex här http://www.smedjan.com/etta.asp?sida=display&nr=1099
och här: http://www.smedjan.com/etta.asp?sida=display&nr=1237 .
Jacob Lundberg
oktober 8, 2007 @ 10:54 e m
Hur vet du att EU alltid sätter ett golv? I andra sammanhang har ju EU:s harmonisering varit liberal, exempelvis Lissabonprocessen och stabilitetspakten (som var en bra idé om den hade hållit).
Byggaren
oktober 8, 2007 @ 11:56 e m
Ett vanligt feltänk, som jag själv inkluderad trillat dit på, är att man gärna sett EU som något slags motsvarighet till USA’s högsta domstol som överprövar svenska lagar som kränker medborgarnas rättigheter.
Mattias Svensson
oktober 9, 2007 @ 9:37 f m
Jacob/
Hur jag vet det? Jag läser på om vad EU pysslar med. Momsen är harmoniserad i EU. Minst 15 procent ska klämmas ut. Varför? Jo, Helmut Kohl ville höja Tysklands moms på 12 procent men hade lovat att inte höja skatter. Nu gjorde han en eftergift i EU och såg till att golvet hamnade högt. Harmoniseringsdebatten om alkoholskatter och företagsskatter handlar också om golv, så att högskattestaterna ska kunna bevaras. Skattekonkurrensen gör det i sig obekvämt att ha höga skatter så tak är redan av den anledningen onödiga, om de nu hade diskuterats.
JohanH
oktober 9, 2007 @ 10:07 f m
”Överstatlighet är inte liberalism”… men hallå, Mattias?!
Det här måste vara den värsta formen av kollektivt ihopbuntande och intellektuell klumpighet du har skrivit hittils.
Bara för att just detta EU-fördrag eventuellt är dåligt innebär väl det inte att all tänkbar överstatlighet är icke-liberal?
T.o.m. det EU vi faktiskt har är ju bitvis en brännande låga i baken emot protektionistiska stater/nationer.
Mattias Svensson
oktober 9, 2007 @ 10:22 f m
Johan/
Om vi nu ska vara petnoga med teoretiska implikationer så innebär ju inte rubriken att överstatlighet alltid skulle stå i motsats till liberalism. Dock vill jag hävda att så ofta är fallet och särskilt som överideologi inom EU, där det blivit ett självändamål att ständigt utöka diffus och godtycklig makt på överstatsnivå.
JohanH
oktober 9, 2007 @ 6:02 e m
Mattias:
Jo, jag vill nog vara ”petnoga” om detta. Speciellt som din rubrik är av kvällstidningstyp. Du får gärna ge exempel på varför just överstatlighet skulle vara så o-liberalt.
Jag tycker tvärtom att överstatliga projekt genom historiens gång ofta varit betydligt mer liberala än vad stater mäktat med.
– Alla de värsta förtryckarstaterna har varit just stater.
– Imperier har snarare varit tvungna att anamma en viss tolerans för att hålla ihop (men OK – de har ofta istället blivit byråkratiska)
– I slutet av 1800-talet var världen bra mkt merliberal än idag. Då var Europa dominerat av imperier – idag är det natiohnalstater överallt (nja, EU då)
– Det är just under nationalstaten under 1900-talet som välfärdstaterna exploderat i storlek.
– EU har (trots allt) lyckats ganska bra som liberalt projekt. Trots CAP m.m. Det blev allt lite fred, bevarade demokratier och frihandel av det hela ändå.
– USA är ju överstatligt (delvis Tyskland också) är du emopt dem med samma frenesi?
osv… jag kan nog hitta mer exempel om jag orkar…
Mattias Svensson
oktober 9, 2007 @ 6:30 e m
Johan/
Med risk att jag upprepar mig. Jag riktar mig, liksom den artikel jag tipsar om, mot den Europeiska överideologi som ser ”integration”, dvs ständigt mer makt på överstatlig nivå, som ett självändamål. Etablerandet av nationalstater innebar vissa inte föraktliga liberaliseringar, etablerandet av den inre marknaden likaså, däremot är jag skeptisk till det EU:s harmoniseringsarbete som underminerar instuitutonell konkurrens.
JohanH
oktober 10, 2007 @ 10:42 f m
Mattias:
1) Du undviker hela tiden frågan (som antyds av ditt rubrikval). Nämligen den om överstatlighet generellt sett, och dess relation till liberalism.
Har du inget att säga om detta – utöver klagomål på just det som EU föreslår just nu?
2) Menar du att du är emot ALL harmonisering (av marknader)? Hur ser du t.ex. på järnvägen?
Och vad menar du med ”institutionell konkurrens”? Jag trodde att vi ville ha fri konkurrens mellan produkter och tjänster på en marknad – men du vill ha ”institutionell konkurrens” istället? Vad i hela friden är detta?
Mattias Svensson
oktober 10, 2007 @ 12:06 e m
Johan/
Instututionell konkurrens sker exempelvis när högskatteländer får se produktionen flytta till länder med lägre skatter, då kreativa konstnärer flyttar till en fristad med yttrandefrihet eller när olika legalsystem för att tackla äganderättsfrågor prövas i olika länder så att man kan se vilket som funkar bäst när man inte kan avgöra det på förhand. Ett bra Hayekskt kunskapsverktyg och en indirekt restriktion på politiska dumheter, alltså.
Jah är skeptisk till omfattande harmonisering i Bryssel dels för att denna används för att skydda existerande storföretag från konkurrens (om t ex Brio är med och utformar kriterier för säkra leksaker, tror du inte att de passar på att lägga in kriterier som passar konkurrenterna illa? Och hur kommer det sig att miljökriterier tenderat att utesluta importprodukter från Sydamerika?) Det är alltså en makt som missbrukas. Harmoniseringen är dessutom inte sällan onödigt restriktiv av ”säkerhets-”, ”hälso-” eller ”miljöskäl”
Därutöver innebär harmoniserad politik att man avskaffar reformtrycket att hitta bättre lösningar. Om alla länder pröjsat sina egna bönder, och några lagt av med detta, då hade de andra känt utgifterna som mer betungande. Istället har CAP överlevt decennium efter decennium. Sak samma med tullarna, som stått still annat än momentant i samband med skapandet av den inre marknaden.
Med sina harmoniseringsambitioner låser EU reformtrycket som skapas av att länder kan vara och göra olika. De har en utmärkt princip för att ändå tillåta handel, den sk Cassis de dijon-principen om att en vara som är godkänd i ett EU-land är godkänd i alla. Fri marknad utan byråkratiskt överhäng i Bryssel. Men den ses dessvärre bara som en övergångslösning i väntan på EU-standardisering.
Fast inlägget handlade som sagt om den Europeiska överideologi om självändamålet med maktintegration och harmonisering som en del liberaler gjort till sin.