Äganderätt och frihet
”Det negativa frihetsbegreppet är ofta inte mer än en omskrivning för äganderätten. Personer som Mattias Svensson borde vara ärliga nog att säga att det de egentligen värnar är ägandet, inte friheten.”
Den kritiken riktade Jimmy på Strötankar och sentenser mot mig för ett tag sedan. Han skrev vidare:
”Något tillspetsat hävdade jag att det negativa frihetsbegreppet ofta inte är mer än en förskönande omskrivning för äganderätten. Mattias Svensson invände på sin blogg att jag misstagit debatten för att handla om ekonomisk frihet. Så är det nu inte. Jag uppfattar det däremot som att Mattias baserar sitt (negativa) frihetsbegrepp på principen om självägande (“self-ownership”) och, som dess förlängning, ekonomisk äganderätt.”
Det stämmer naturligtvis att äganderätten är intimt förknippad med friheten. Abstrakt kan man skilja personlig och ekonomisk frihet, men i praktiken hänger de ihop. Det finns i stort sett ingen frihet som kan värnas utan äganderätt. Direkt censur är ovanligt, men statlig kontroll över åsikter kan lätt upprätthållas genom exempelvis ransonering av papper, Internetuppkoppling eller andra nödvändiga material. Laila Freivalds kontaktade Internetleverantören och bad dem stänga ner en misshaglig Internettidning. Så hindrades spridningen av Nazikritiska tidningar under andra världskriget genom att dessa inte distribuerades via de offentligt kontrollerade järnvägarna. Äganderätten och fria marknader rörande allt det materiella som behövs för att åsikter ska kunna spridas är så nödvändiga för det fria åsiktsspridandet att vi tenderar att ta dem för givna. I en planekonomi (för att renodla illustrationen) behövs ingen åsiktskontroll, eftersom varje behov av material bedöms av en överordnad sker kontrollen med automatik.
Kausaliteten är dock den omvända. Friheten att agera följer inte av ägandet, ägandet följer av friheten att agera. Äganderätten är en förvärvsprocedur, enligt vilken du kan agera för att förvärva egendom och sedan agera för att på olika sätt disponera denna som du tycker. Allt vårt agerande involverar disponerande av egendom (om inte annat kläderna på kroppen, eller bostaden du disponerar), men vi agerar naturligtvis inte bara eller främst för att förvärva egendom och den egendom vi disponerar är ofta bara medel för andra mål. Därför vore det lika fel att reducera friheten enligt det negativa frihetsbegreppet till enbart en fråga om äganderätt, som att hävda att frihet är möjlig äganderätten förutan.
(Lästips. Douglas Rasmussen/Douglas den Uyl Liberty and Nature, Ayn Rand Capitalism: The unknown ideal (Den mest relevanta texten kommer i svensk översättning på Timbro i höst). Rasmussen/den Uyl har även ett kapitel i Äganderätten och dess konsekvenser (Ratio) Berggren/Karlsson (red))
Henrik Sundholm
juni 15, 2008 @ 3:11 e m
1. En rättighet är detsamma som en handlingsfrihet i sociala sammanhang.
2. Handlingar kan inte ske i vakuum; man handlar i relation till något.
3. När man handlar i relation till något så förutsätter man äganderätten.
4. Äganderätten är *tillämpandet utav* andra rättigheter.
Klart och tydligt? :p
Monodemon
juni 15, 2008 @ 5:14 e m
Eller som Ayn uttryckte essensen i det hela:
”The right to agree with others is not a problem in any society; it is the right to disagree that is crucial. It is the institution of private property that protects and implements the right to disagree…”
– Ayn Rand
projO
juni 15, 2008 @ 7:33 e m
Rekommenderar Henrik Sundholms blogg http://www.equil.net för den som är intresserad av mer djupgående resonemang kring liberalismens/objektivismens rättighetskoncept!
Väldigt bra förklaringar, som inte förvirrar.
JohanH
juni 16, 2008 @ 10:06 f m
”…de egentligen värnar är ägandet, inte friheten.”
Denna kommentar (och delvis svaret ovan) missar poängen med det negativa frihetsbegreppet. Det är ju varken ”ägandet” eller ”friheten” som är det centrala, utan att slippa vara utsatt för tvång från andra.
Friheten som positivt begrepp (som Mattias beskriver angrepp på ovan) är ofta något bra, och gynnas för det mesta även av tillämpningen av ett ”negativt” frihetsbegrepp. Men det kan aldrig vara ett mål i sig sig själv för en liberal. ”Vi” sysslar inte med frihetsmaximering till varje pris utan med minimering av tvång.
Äganderätt är en naturlig utvidgning av människors rättigheter från ett abstrakt plan ut i verkligheten – men en annan diskussion.
Anders Lind
juni 17, 2008 @ 8:44 e m
Hela Capitalism – The Unknown Ideal vore jättebra om det översattes…på tal om översättningar Mattias…vore det inte på tiden att Timbro översatte Human Action, tex Stefan Karlsson kanske
Mattias Svensson
juni 17, 2008 @ 9:42 e m
Anders/
Den är lite väl mastig. Skulle kosta multum att översätta och trycka och jag tror med förlov sagt att dess potentiella publik i hög grad läser engelska. Men visst, det är lite fattigt att inget av von Mises är översatt och utgivet. Av Rand kommer ett urval i höst.
Per-Olof Samuelsson
juni 17, 2008 @ 11:43 e m
Det finns faktiskt redan en översättning av ”Kapitalismen: det okända idealet”. Kom ut 1984. Den är dock i behov av en smula revidering och finslipning.