Bidrag fördummar

”För egen del har jag svårt att kasta mig in med all kraft i Mana-bråket. Det skulle framstå som inte så lite hycklande ifrån en publikation som erhåller 60 miljoner (!) i presstöd.”

Den uppriktiga bekännelsen kom från SvD:s Per Gudmundson. På hans blogg. I tidningen råder självcensur rörande kritik mot andra tidningars bidrag, ja mot hela kultursektorns bidrag eftersom det tydligen är under det paraplyet man vill räkna sig och sina statliga bidragspengar i presstöd.

Självcensuren drabbar i alla fall inte oss tidningsläsare direkt, det gör däremot dumheten. För en illustration se PJ Anders Linders ledare till bidragens försvar idag.

Ska vi börja med inkonsekvensen. Här har PJ varje helg de senaste veckorna (med rätta) utgjutit sig över medelklassens skattebörda. Men vad beror de höga skatterna på? Att svenskarna i enorm omfattning är bidragsförsörjda; det gäller inte minst den svenska medelklassen. En medelklass som befolkar alla dessa onödiga myndigheter, den politiska sektorns växande antal heltidstjänster, som skriver alla dessa överflödiga projektansökningar och utvärderingar, som åtnjuter lejonparten av subventioner till vuxna människors fritid, vet exakt hur man maximerar utfallet i trygghetssystemen och har stenkoll på riktade skatteavdrag – eller arbetar på en bidragsförsörjd tidning.

Till denna bidragssektors försvar, i den del som direkt eller indirekt berör honom själv, drar nu skattekverulant Linder sin lans. I artikeln kallas bidragen en garant för mångfalden och ett stöd till ”kultur”, kapitalismen kallas monopoliserande och staten mästras att ta ”ett större och mer kvalitetsinriktat grepp” om tidningsvärlden och opinionsbildningen. Det är förnedrande inkonsekvent, en argumentation på samma intellektuella nivå som hos ”fria” (dvs bidragsfinansierade) teatergrupper.

Inkonsekvensen är nu inte artikelns största förnedring. Istället för att försöka motivera det rättfärdiga i att staten tvingar av människor pengar för att betala för tidningar de inte köper, så ger sig PJ Anders Linder ut att fäkta mot… en konspirationsteori. Att presstödet inskränks beror enligt Linder inte på EU:s konkurrensregler, än mindre på intellektuella invändningar, nej, det hela beror på en kampanj från Bonniers. Ja, jävlar, PJ. Är du säker på att inte Bilderberggruppen och Trilaterala Kommissionen finns med på ett hörn i kampen för monopolistisk dominans och världsherravälde? Det är klart att DN stör sig på att behöva konkurrera med en gravt bidragsunderstödd tidning, men att göra detta till huvudfrågan, istället för ett intellektuellt rättfärdigande av att SvD fortsättningsvis ska få uttaxera miljoner av allmänna medel, det är för kufigt för att ens kunna kallas sandlådenivå.

Av detta kan vi lära att bidrag fördummar. Presstödet är ett hot mot fria medier och fri opinionsbildning. Framför allt borde artikeln tjäna som argument för att inte låta även TV-kanaler med samhällsgranskande ambitioner bli bidragsberoende, vilket en del borgerliga public service-kramare lobbar för. Då får vi samma dumdryga statssvassande även i dessa medier, och än fler i grunden vettiga opinionsbildare som komprometterar sin trovärdighet i offentligheten.