Championship manager, nu på riktigt

Jag har förslösat många timmar av mitt liv på att föra Basil Fawltys hemstad Torquay från det engelska ligasystemets lägre divisioner ända till Premier League. Nästa säsong spelar vi Champions League efter en tredjeplats, men det är den långa marschen upp som är det riktigt spännande och som jag alltid brukar välja när jag spelar Championship manager.

När jag tittar upp från mitt spel till den riktiga fotbollsvärlden i England bär den dessutom allt större likheter med spelet. För något år sedan fanns applikationen att man kunde hitta en mecenat som dränkt laget i pengar redan från början så man kunde köpa nästan vem som helst. Vore jag tio år igen skulle jag ha använt den och stoppat laget fullt med namnkunniga anfallare, tio stycken minst. Vilket är ungefär vad mitt favoritlag Manchester City nu gjort på riktigt med hjälp av saudiska oljepengar: Adebayor, Tevez, Roque Santa Cruz, Bellamy, Robinho, Jo har staplats på hög för att fylla två anfallsplatser, ihop med en mittfältare. Och försvar behöver man väl inte ens tänka på med det anfallet, eller? Nåja, fortsätt gärna tanka så vi kan köpa ett försvar också vad det lider.

Men plötsligt kände jag igen mig själv i mitt spelande och fick lite upprättelse i min förtjusning över ligans nedre regioner. (Senast jag var i Manchester för att se City åkte jag den långa färden till ett iskallt stadion utanför stan för att se Macclesfield-Darlington, varpå min likaså fotbollsnördige vän i Sverige bad mig köpa hem ett matchprogram. Vet inte vad som ger flest kufpoäng.) Tack för det, Sven-Göran Eriksson, som tar över klassiska Notts County i division II, egentligen fjärdedivisionen. Jag vet inte hur många nördar vi är som förstår precis hur du känner.