Drogförbudets vansinne

”Brasiliens kåkstäder, där majoriteten av urban befolkning nu bor, styrs inte längre av politiker utan av maffia som erbjuder ungdomar korta men fantastiska karriärer. En fjärdedel av Colombias kongress sitter i dag i fängelse eller i brottsutredning efter att ha korrumperats av knarkpengar. Mexiko huggs just nu upp av nya drogsyndikat och genomlever en våldsvåg som minner om colombianskt 90-tal då poliser, redaktörer, åklagare och progressiva politiker hades ihjäl på löpande band av yrkesmördande barn som lärt sig att en 20-dollarsedel förtjänar större respekt än ett liv.”

Magnus Linton i en lika initierad som skrämmande genomgång av kriget mot narkotikan i DN Kultur, ”Noll tolerans. Noll resultat.” Ska vi gissa att han får ”noll respons” från de svenska narkotikabekrigarna?

I andra ändan, konsumtionsledet, har vi en FN-studie som visar att länder med mindre strikta lagar mot narkotikan har mindre problem med missbruk. USA med sitt krig mot narkotikan har överlägset flest narkotikaanvändare. Nederländerna med legal marijuana har betydligt färre som faktiskt använder marijuana än i USA och det gäller framför allt bland ungdomar.

Hur någon människa fortfarande kan tro att förbud är lösningen på någonting relaterat till droger övergår min fattningsförmåga.