En god jul ? inte en vit

Julen har många glädjeämnen. Glögg, snaps, julöl och mumma heter några av dem, åtminstone för oss som växt ifrån julklappar. Men ingen glädje är för liten för att missunnas människan av militanta puritaner. Således driver helnykteristerna i IOGT-NTO en kampanj för att alla ska vara lika helnyktra och torra som de över jul. ”För barnens skull.” Udden är alltså riktad mot alla stackars stressade småbarnsföräldrar. I en lögnaktig kampanj jämförs de med missbrukare om de skulle ta sig minsta lilla öl eller nubbe till skinkan.

Jo, jag skrev lögnaktig. IOGT-NTO har mage att sprida den gamla skrönan om de 200 000 barnen i missbrukarfamiljer. Den siffran härrör från en intervjuundersökning i det lilla skånska samhället Dalby 1957, med uppföljning 1972, och har sedan bara räknats om som om den gällde hela landet idag. Detta avslöjades i TV 8:s Kontrollkommissionen för några år sedan, men julen är ju en tid när sagor och sägner återberättas.

En författare i behov av uppmärksamhet som plankat stora delar ur kampanjsajtens copy skrev häromdagen på Brännpunkt och hävde ur sig ett par riktigt generande resonemang. Att ”dricka sig redlös” jämställs explicit med att ”ta sig ett glas eller två”, och även det senare sägs äventyra barnens trygghet och skapa obehag. Jag har för min del sett mina föräldrar åtminstone en ganska bra bit däremellan utan att ha känt mig det minsta otrygg, snarare har man som barn glatts med de vuxna över festliga tillfällen med allt som hör dessa till.

Och vad ska man säga om meningen: ”Det luktar annorlunda. Det är inte som det brukar. Rutiner bryts och brister.” Hallååå!? Hela tanken med att fira jul är ju att det ska lukta annorlunda och inte vara som det brukar.

IOGT:s kampanjsajt raglar för sin del lika redlöst i resonemangen mellan deras krav – barnens ”rättighet” – att ingen i barnens närhet ska dricka något starkare än 2,25 procent å ena sidan, och beskrivningen att det är ”tråkigt om en stor del av den begränsade tid som barn och föräldrar har tillsammans upptas av festande och att vara bakfull” (mina kursiveringar). Än slank de hit, och än slank de dit, och än slank de ner i diket. Där kan IOGT-NTO gärna bli kvar tills julen raskat ut.

Visst, nykteristerna beter sig löjligt. Vi skrattar åt dem när de gör bort sig och hoppas att de ångrar sig dagen efter. Men det finns en allvarligare sida av en sådan här kampanj. Det är fult att ljuga med statistik, det är fel att skuldbelägga skötsamma föräldrar som kopplar av med mat och dryck till jul och blir lite glöggfryntliga, och det är alltid osmakligt att utnyttja barn i propagandasyften.

IOGT-NTO, ni borde skämmas.

(Uppdatering: I Aftonbladet vevas samma visa ett varv till, ackompanjerat av ett gäng föredettingar (Richard Herrey, hur desperat måste de inte ha letat?).)