Flankerandes kulturvänster och kulturhöger

Spelade in ett program i serien Beckman, Olsson och Can idag. Temat var ”kulturhögern”. För ”kulturhögern” talade Johan Tralau och för ”kulturvänstern” Ulrika Kärnborg medan jag företrädde en liberal position. Blev en del begreppsutredande i början, eftersom jag inte gillar höger-vänsterskalan och tycker att det är lite futtigt att gå igång på vilka personer som sitter i ett korporativt organ för kulturstöd (som borde läggas ner).

DN-kulturskribenten och författaren Ulrika Kärnborg företrädde verkligen en annan värld. Hon ”tyckte inte att man kunde säga” att staten använder tvång för att ta in pengar som delas ut till exempelvis kulturen, och att man i så fall ”lika gärna kunde säga” att kapitalister använder tvång för att få in sina pengar. Allt som verkade existera i hennes värld var kulturstöd, antingen från statligt håll eller från kapitalister. Att marknader gör att kulturskapare kan stå oberoende av externa finansiärer gick inte fram. Dessutom försökte hon göra sig till talesperson för hela kultursektorn och alla kulturskapare och särskilt för alla som var olydiga och samhällskritiska (implicerandes att vi andra skulle vilja ha en foglig och lydig kultur). Då blev jag lite smått irriterad, så den biten tror jag att de sänder.

Under eftersnacket visade det sig att DN:s kulturdel faktiskt identifierar sig som ideologisk vänster och varandes en motvikt till ledarsidan (som om inte den skulle vara tillräckligt stats- och regleringsvänlig). Kanske ingen överraskning för den som läst sidan, men ändå intressant att de ser sig ha ett ideologiskt uppdrag. Kärnborg värjde sig dock för kopplingen att vänster skulle betyda socialist, och menade sig vara… liberal. En annan värld, som sagt.

Programmet skulle tydligen sändas nästa vecka med start på måndag 22.30 och ett flertal repriser, men de verkade spela in flera i rad så det kan bli senare (sprang på Katrine Kielos som med Jan Björklund och Susanne Osten bandat ett program om ”Flummet”).