Förbudsvännernas ?fakta? upp i rök
I september förra året kablades nyheten ut over världen att Skottlands rökförbud på krogar och restauranger snabbt lett till en dramatisk minskning av hjärtinfarkter med hela 17 procent. Även i Sverige fanns nyttiga idioter. Det var naturligtvis bluff och båg. Så stor var för det första inte den totala minskningen, som för det andra var fortsättningen på en trend av minskade hjärtinfarkter sedan 1990 och för det tredje fanns inga belägg för att ens den minskning som skedde berodde på att staten gjort ytterligare intrång i Skottarnas levnadsvanor.
The Times hade denna uppgift på sin topplista över värsta skräpstatistiken förra året (fast de rapporterade lydigt samma skräp till sina läsare i september).
Nu har Chris Snowden dykt djupare i den sedelärande historien om hur skräpstatistik produceras, ger intryck och sedan glöms bort med denna uppgift som exempel. Snowden har för övrigt publicerat en onlinebok om antirökningshysterin.
Johanne
mars 11, 2008 @ 9:19 f m
Men halsen blir bättre i allafall.
Mattias Svensson
mars 11, 2008 @ 7:20 e m
JohanH/
Jag försöker mest undvika begreppsförvirring och bemöta ett ohederligt argument. Tycker inte att det är särskilt kontroversiellt att skilja politikens ”rätt” att uppfostra sina vuxna medborgare från föräldrars rätt att uppfostra sina barn från, eller från hur en arbetsgivare resonerar kring att erbjuda sina anställda pensionssparande. Paternalism kan självklart vara rätt i de senare fallen, föräldraskap går ju mer eller mindre ut på att se till en annan liten människas bästa (och om att kunna släppa taget om ens barn när de har växt upp). På samma sätt kan det vara rätt att inte servera alkohol om man har en middagsgäst som har problem med spriten.
Är det nödvändigt, menar du, med en ideologi kring barnuppfostran eller arbetsgivares pensionserbjudanden, och måste det nödvändigtvis vara samma som kring politik?
Jonathan, lite vidare diskussion finns här:
http://stureplanscentern.blogspot.com/2008/03/frldrars-eller-barns-frihet.html