Kretsloppet och den blå kaninen

Jag försökte utan framgång googla fram en bild på den blå latexkaninen från fredagens fest, som tydligen också känd DJ, och inser att Blue Rabbit tydligen är ett varumärke för leksaker både åt barn och vuxna.

Nu kan jag inte släppa frågan, vem köper ”intimleksaker” begagnat? Vad får dem att slå till? ”Äh, du vet, den här har använts av en gammal nunna som bara körde på söndagar, fram och tillbaka, aldrig några avvägar i stolgången eller andra konstigheter.”

Ja, förresten, vem säljer? ”Nu har jag kört slut på den här gamla dildon, vad är lämpligast: att diskret smyga ner den bland soporna eller att försöka klämma ut några tior genom att kränga den på Tradera?”

Fast det är klart, så intimt som soporna kontrolleras nu för tiden är det kanske helt enkelt minst risk för genans att sätta upp den till allmän försäljning på nätet. Mindre pinsamt än att titta in och fråga hur man sorterar intimleksaker på sopstationen, eller spåras av en sopspion som tar saken till rättegång. Har vi helt enkelt ett exempel på kretsloppssamhället i sin prydno?

Uppdatering: Nu hittade jag kaninen, som tydligen heter Scotty och turnerat med Riksteatern.