Kulturkycklingar?

I sitt eget lilla revir har kulturskribenter oemotsagda fått strö superlativer i spaltmeter över Naomi Kleins konspirationsteori om att allt elände i världen beror på Milton Friedman och liberalismen – vilket varit den kväljande och ensidiga diet som svenska kultursidesläsare haft att picka i sig. Men likt väldresserade burhöns tycks ingen av de hyllade skribenterna vara hågad att lämna den trygga tillvaron på redaktionen för att möta motargument i debatt, ens med ett påstått välunderbyggt mästerverk i ryggen, eller kanske just därför.

Hos Johan Norberg läser jag att ingen av de sju kulturskribenter som utmanats på debatt om Klein och ”katastrofkapitalismen” kunnat ta sig till Studio ett idag. Ingen har heller nappat på utmaningen om en debatt under Bokmässan.

De verkar alltså fega ur, även om en hel del av dem säkert är på långsemester, och det lutar alltså åt att jag får snöra på mig kycklingdräkten under bokmässan. Nåja, vi nyliberaler har ju varit kulturvänsterns hackkycklingar så länge att det ändå är dags att picka tillbaka.