Sex is wrong

”Sedan tar vi ett järn till.

Sedan går han hem med en stansoperatris.

Jag går hem med ett vårdbiträde.”

Vårdbiträdesbetäckaren från tidigt 1980-tal är Göran Skytte, som då skrev i vänsterradikala ETC (Via En man med ett skägg vem annars?). Anekdoten instoppad i ett reportage om hur han spekulerade på börsen. Skytte skriver numera för Svenska Dagbladet och har i ett flertal inlägg lackat på sexualiseringen i samhället, men kan ändå inte låta bli att nämna att han ”har sett ormgropar i verkligheten” och ”personligen har varit med om allt som du önskar att du hade varit med om”.

Jag tvivlar inte. Jag tror inte att det finns någonting en liberal kan lära en konservativ när det gäller sexuell praktik, tänk Knutby, tänk Sarah Palins dotter, tänk brittiska ”back to basics”-tories i nätstrumpor och med apelsiner i munnen. Eller för den delen Göran Skytte förr i tiden. Numera följer Skytte den andra konservativa traditionen att när han blivit för gammal för att hålla på själv vilja hindra alla andra från att göra det.

Den som vill förstå de konservativas predikan om avhållsamhet och mot sexualisering har inget att hämta hängandes framför republikaneras valkonvent. Ägna istället några minuter åt det klassiska The New Statesman-avsnittet ”Sex is wrong”. Skyttes inställning efter 3.50.

Följande avsnitt här och här. Missa inte när Alan B’Stard kommer ut som libertarian efter ca 5.20:

”I’m a libertarian. If there is a demand for pornography and there are people prepared to meet that demand, then who are we to stand in the way of market mechanisms. That Piers Fletcher-Dervish is the slippery road towards socialism.”

Den svenska statstelevisionen översatte ”libertarian” med “anhängare av den fria viljan”, att begreppet hade en politisk betydelse var visst okänt 1987.