Ekostoppad, grönmögad eller klimatslut?
Tidningen Redeye i Chicago uppmärksammar hur ”miljömedvetenheten” tar sig allt sjukare uttryck. Om man börjar fundera över att torka sig i röven med gamla datautskrifter istället för att ”slösa” på toalettpapper, hetsar upp sig över att moderna bilar är utrustade med uppvärmning för rumpan, eller får ångest av att ha glömt sin tygkasse och använda en av plast för att bära hem matvarorna, nä då är man kanske inte riktigt frisk. Å andra sidan finns tydligen speciella ”ekoterapeuter” redo att erbjuda sina miljömässigt, om än inte plånboksmässigt, skonsamma behandlingar. Snart kan du istället bikta dina miljösynder till miljöorganisationer, och för en avlat få ”eco-pardons”. Så finns det folk som hävdar att miljöfanatismen inte blivit en religion…
Johan Ingerö brukar ofta och förtjänstfullt driva med miljöpartisten Birger Schlaug, inte minst för dennes lansering av begreppet utshoppad. Jag förundras mest över att begreppet antyder en tid dessförinnan, en tid då Birger Schlaug hängivet följde modetrender, samlade på sig gadgets med sylvass spetsteknik, lät sig ledas av reklamen och rentav ägde en rakapparat. En tid som ska ha slutat för bara tolv år sedan, dvs mitt uppe i hans andra period som miljöpartistiskt språkrör. Finns det bildbevis, Birger? Du kan väl inte ha blivit ”utshoppad” av att någon gång i veckan botanisera bland det blåvita sortimentet på Konsum?
Nåväl, det jag funderar över är om det går att hitta en lika störande klämkäck term för den osunda besatthet av sopsortering, återanvändning och en återgång till primitivare alternativ som kallas att leva ”miljövänligt”. Jänkarna kör på ”Eco-overload” eller ”climate change fatigue syndrome”, men vad vore en bra svensk term? Ekostoppad, grönmögad, klimatslut, sorterad i brännbart eller kanske ”i klimateriet”?
Ia
januari 30, 2008 @ 6:29 e m
Suck, så tramsigt.
fashion & chic
januari 30, 2008 @ 6:47 e m
vill du ha fler sidvisningar på ett lätt sätt? kolla in mitt senaste inlägg! 😛
/ LOJS
pappas prinsessa
januari 30, 2008 @ 10:20 e m
halloj!
mycket trevlig blogg du har.
lämnar ett litet fotspår här 🙂
mvh ”pappas prinsessa”
Proteus
januari 31, 2008 @ 1:14 f m
Nä, miljöhoten är ju bara båg. Det finns ju i princip oändliga mängder toapapper, det är ju bara att göra nya hela tiden.
Pactum Turpe
januari 31, 2008 @ 4:56 f m
Haha, lysande inlägg! Man blir lite sugen på att börja använda frasen ”i klimateriet”…
Anders Hallberg
januari 31, 2008 @ 10:08 f m
Ett mer generellt ord för trötthet på media-hypade fenomen skulle väl kunna vara UTLARMAD?
Anders C
januari 31, 2008 @ 12:11 e m
Själv känner jag mig miljöbränd, ekokränkt och som satt i växthusarrest.
Carl Johan Hall
februari 1, 2008 @ 10:47 f m
”Klimatkränkt” är ett lämpligt adjektiv som jag nyss kom på. Ett riktigt nyord, för det gav 0 Google-träffar! Exempel: ”Olles granne har köpt en SUV, och därför känner sig Olle klimatkränkt.”
Bengt Olsson
februari 2, 2008 @ 2:22 f m
UTLARMAD är bäst tycker jag, annat kan vara TRÖTTLARMAD eller LARMTRÖTT. KLIMATTRÖTT kanske. Nog är jag trött på dårskapen vad gäller klimathysterin == nya kommunismen så jag börjar hulka vid blotta tanken. Hoppas att slipper spyor på tangentbordet när jag skriver detta….
Nils
februari 18, 2008 @ 12:54 e m
Nu är klimathotsskeptikerna slutligen sjukförklarade. Örebro universitet har tilldelat 1,3 milj för att ta finna botemedel:
http://www.oru.se/templates/oruMagNews____26174.aspx?newsid=46378
Mattias Svensson
februari 18, 2008 @ 6:07 e m
Nils/
Ja, herredjävlar. Barns oro för klimatet tror jag bara är bra. När de väser upp och ser att det inte blev annat än lite varmare väder har de lärt sig en nyttig läxa om alarmismen. Själv har jag tillbringat ett par sömnlösa nätter över kärnkraften i lågstadieåldern när det var folkomröstning. Var livrädd och fanatisk motståndare.
Sedan lärde jag mig ett och annat om riskvärdering, inte minst i samband med att Dokken vägrade komma till Europa som förband till Accept pga Tjernobyl. Fegisar.
Fast det verkar som om många blir kvar i den där paniken även i vuxen ålder. Och cashar in 1.3 miljoner i forskningspengar.