Krönika: Vi kämpade för sex, droger och rock’n’roll – dagens ungdomar är för skötsamma

Publicerad i Allehanda 11/10
Dagens ungdomar är på många sätt en skötsam generation. Mindre än hälften av ungdomar i nionde klass (41 procent) har druckit alkohol det senaste året. Den lägsta andelen sedan undersökningen startade 1971, och en halvering sedan toppåret 2000. Genomsnittskonsumtion och berusningsdrickande minskar. Samma trend syns bland gymnasieungdomar och unga vuxna.

Är det bara jag som tycker att det här är lite kusligt?

Handen på hjärtat känner jag få som för egen del hade velat ha den där alkoholfria ungdomstiden upp till 20 år som det hävdas är så viktig att minsta champagnefrukost för gymnasister måste beivras.

Tanken på att ha en generation renlevnadsmänniskor vid den politiska makten under hela min återstående livstid känns mer stressande. Särskilt i ett land där avståndet mellan den egna moralen och dess upphöjande till lag för alla är förskräckande kort.

Sedan undrar jag förstås med många andra vad det egentligen är som har hänt.

När jag själv växte upp var det särklassigt vanligaste alkoholrelaterade ungdomsproblemet att få tag på något att dricka. Dagens ungdomar kan välja och vraka. Hembränd sprit är exempelvis helt försvunnen, eftersom den kunnat ersättas med generösare Systembolagsförsäljning och EU-införsel. De flesta kan få tag i alkohol via sina vänner och behöver inte anlita langare. Ändå dricker de mindre.

Vi kämpade för sex, droger och rock’n’roll. Ungdomarna har fått allt detta serverat och valt dataspel, läsk och schlager istället.

Myndigheter och nykterhetsorganisationer jublar förstås, och vill dessutom gärna hitta en förklaring i någon preventiv samhällsåtgärd. De har ju bedrivit kampanjer både gentemot ungdomar och föräldrar. Sådana kampanjer har dock sedan decennier konstaterats verkningslösa. (De har en konstaterad effekt och det är att göra opinionen mer vänligt inställd till politiska restriktioner.)

Alkoholforskaren Jonas Raninen har en annan hypotes. Det minskade drickandet kan bero på att barndomen förlängts. Fler unga vuxna bor kvar hemma, arbetslösheten har ökat och de får barn senare. ”På något vis finns det en känsla av att det är en lång väg till att bli vuxen. Och alkohol är en stor del av att bli vuxen.” (Forum Ansvar, 26/8 2015)

Sämre möjligheter till jobb och egen bostad är en för vårt samhälle mindre smickrande förklaring, men den har sannolikt fog för sig.
En del goda nyheter finns dock. Tidigare i år konstaterade Nordea att utanför Stockholm hittar allt fler ungdomar, särskilt mellan 18 och 21 år, sin första egna bostad. Andelen som bor kvar hos sina föräldrar minskade med 13 procentenheter under 2014. Skulle dessa ungdomar till äventyrs fira sin första lägenhet med en eller annan grannstörande hemmafest har vi anledning att glädjas med dem.