En uppstötning att undvika
Hur svarar man på något som är en persons polemik mot hans egna påhitt om sina meningsmotståndares avsikter? Ett inlägg helt i avsaknad av empiri och belägg, som inte adderar något i sak utan bara består av elakt karikerande (och ändå med en anklagelse mot de fantiserade motståndarna om att bara teoretisera. Projicering, någon?). Det går naturligtvis inte. Att gå i närkamp med någon annans magsura uppstötningar gör man inte gärna.
Jag skulle naturligtvis kunna anföra detta stycke ur Ayn Rands ”Vad är kapitalism?” som kommer i en bok på Timbro inom kort och som jag redigerade idag, och som går tvärtemot den hopfantiserade teorin om vad ”nyliberaler” tycker:
”Framåtskridande kan inte åstadkommas genom påtvingad försakelse, genom att klämma fram ”samhällets överskott” ur svältande offer. Framåtskridande kan endast uppnås genom individuellt överskott, d v s med hjälp av det arbete, den energi och det kreativa överflöd som skapas av människor vars duglighet avkastar mer än de själva behöver konsumera, de som har de intellektuella och ekonomiska förutsättningarna att hitta nyheterna, förbättra det redan kända och föra utvecklingen framåt. I ett kapitalistiskt samhälle, där sådana människor har möjligheten att ägna sig åt vad de vill och ta de risker detta medför, blir framåtskridande inte något som måste ske genom uppoffrande försakelser i nuet för att uppnå förbättringar i en hägrande framtid, det är en del av livet här och nu, det normala och naturliga, och det sker samtidigt som människor lever och njuter av – sina liv.”
Jag skulle kunna peka på det självmotsägande att både anklaga sina motståndare för att ha ”ett drömsamhälle bortom horisonten” och att ”nyliberalismen består i en renodlat ekonomistisk syn på samhället”. Jag skulle kunna använda mig själv som exempel på en nyliberal som arbetat på Timbro i fyra år med att ge spridning åt tankar om att moral och dygder ligger till grund för kapitalismen, bara inte den underkastelsens och uppoffringens moral som ”värdekonservativa” håller så högt (och som personen ifråga både lyckas förespråka och anklaga sina motståndare för). Särskilt som jag vet att den som fantiserat ihop sin egen teori om nyliberaler läst det här, och borde ha läst och svarat på det här (men aldrig gjorde det).
Det är nu inte särskilt intressant. Istället bjuder jag på en väg runt maginnehållet – som alltså är det vanliga gnället om att nyliberaler är teoretiker som struntar i moralen, praktiken och hur det går för människor i ekonomiska kriser – med en artikel om att statliga ingrepp i marknaden inte bara ligger bakom kriser utan också tenderar att förlänga dem (därav ”den stora depressionen”, men minns även det politiska försvaret av en övervärderad krona i Sverige på 1990-talet, en av efterkrigstidens djupaste recessioner i västvärlden), en artikel om förhållandet mellan välvilja och marknad, en om kapitalism och moral, en om liberalism och allvar, och som en liten pik och för att riktigt visa på att jag gillar att diskutera förhållandet mellan moral och makt även en liten liknelse mellan Moder Theresa och välfärdsstaten. Trodde ni att jag glömt teorierna? Inte när de är så bra för att förklara ekonomiska kriser, och ligga till grund för vad som bör göras. Här är för övrigt en förklaring till vad folk menar när de anklagar andra för att vara teoretiska.
Det borde ta er tryggt och trivsamt förbi. Men visst är det märkligt hur en magsur uppstötning i offentligheten kan förstöra intrycket av det mest omsorgsfyllt och mödosamt uppbyggda hus.
Lucas
oktober 1, 2008 @ 12:29 f m
Det är intressant hur ofta man får referera tillbaks till Ayn Rand.
När Roland Poirier Martinsson säger att politikens roll är att främja familjen, församlingen, föreningen, företaget, folkrörelsen hoppar han över det implicita ”med tvångsmedel”. Det reduceras till samma sak vare sig förespråkarna är högerkonservativa eller socialister – de vill bruka våld eller hot om våld för att tvinga på dina ideal på andra.
Det är så pass enkelt. De människorna vill ta sig rätten att använda våld mot sina medmänniskor för att få dem att böja sig för deras politiska ideal. Det slutgiltiga argumentet som de framför är: lyd eller så får du på käften.
Det finns ingen ursäkt man kan ge dem. I ett liberalt samhälle är de fullt fria att implementera sina politiska idéer med likasinnade. De kan ha sina konservativa, socialistiska eller kommunistiska samhällen. Det enda som begärs är att de inte med våld tvingar andra att gå med. Och det är just detta de inte kan gå med på.
Marcus
oktober 1, 2008 @ 1:18 f m
Reagerade också på hans förvirrade artikel. Lite pinsamt tycker jag faktiskt det är, doktor i filosofi som han är.
Patrik S
oktober 1, 2008 @ 8:46 f m
Roland PM är den farligaste personen just nu. Hans tankegröt utgör nämligen det halmstrå som hela vänstern kan bygga en halmdocka av.
Bortsett från det, så är han ju utomordentligt kontraproduktiv i sitt s k tänkande. Inget utgör ett större hot mot familjen än ”familjepolitiken”. Dygder som lojalitet och ansvarstagande eroderas av politisk intervention. Men det fattar inte Roland PM eftersom han är helt förblindad av att framstå som lite djupsinnigare än oss vanliga nyliberaler.
Ullan
oktober 1, 2008 @ 9:44 f m
Den nyliberala moralteorin består av ett antal negativa rättigheter. Någon moralisk skyldighet att hjälpa andra finns inte. Går du förbi en sjö där ett barn är på väg att drukna och struntar i att rädda barnet så går det inte att säga att din underlåtelse att inte göra något är moralisk klandervärd. Visst, det hade varit önskvärt att du försökt rädda barnet, men det hade samtidigt varit en så kallad ”supererogatory act”. Den nylliberala moralteorin kan lika gärna tolkas som ”rätten att sktia i andra”.
http://www.thedailyshow.com/video/index.jhtml?videoId=82099&title=Fountainheaded
Mattias Svensson
oktober 1, 2008 @ 11:03 f m
Du utgår från att moral börjar och slutar med politiken. Det är en fattig syn på moral (och en totalitär syn på politik)
Laertes
oktober 1, 2008 @ 9:49 f m
”I ett liberalt samhälle är de fullt fria att implementera sina politiska idéer med likasinnade.”
Du menar i ett anarkistiskt samhälle?
Lucas
oktober 1, 2008 @ 4:46 e m
@Laertes
”Du menar i ett anarkistiskt samhälle?”
Nej, jag menar i ett laissez-faire kapitalistiskt liberalt samhälle. Jag tvivlar på att något kan fungera i ett anarkistiskt samhälle där du inte har rättsväsen, polis och militär. I ett liberalt samhälle finns en stat vars ändamål är att skydda individers rättigheter.
@Ullan
Man skulle kunna uttrycka det som ”rätten att skita i andra” men det vore ganska missvisande. Det mer korrekta vore att säga att det handlar om att du inte har rätt att med våld tvinga andra att agera mot sitt bättre vetande.
Angående exemplet med det drunknande barnet – för det första är det knappast lämpligt att bygga upp ett etiskt system baserat på extremfall. Räddning av drunknande barn hör inte till vardagen. För det andra låter dig den nyliberala modellen att göra en egen värdeuppskattning. I de flesta fall kan man nog säga att folk värderar högre att rädda ett barns liv än att inte bli blöta. I praktiken är detta alltså inte mycket av ett problem.
Det du istället borde fråga dig vad det säger om andra politiska systems moraliska ramverk då de måste använda tvångsmedel för att få folk att följa dem.
Fredrik O
oktober 1, 2008 @ 4:59 e m
lucas
”Det finns ingen ursäkt man kan ge dem. I ett liberalt samhälle är de fullt fria att implementera sina politiska idéer med likasinnade.”
Öhhh..svar nej. Detta är nog ett av de dummaste nyliberalana påståendena. Enligt liberalsimen får man inte upprätta en stat med tvingande samhällskontrakt och rättskipning som ser till att detta kontrakt efterlevs inom ramen för NV-staten. Alla politiska system bygger på tvingande samhällskontrakt där människor ovillkorligt underkastas ett universellt standardkontrakt oavsett vad de själva tycker om detta. Politik handlar om utformningen på detta tvingande kontrakt. Att säga att en liberal stat medger sådana kontrakt är trivialt falskt.
Lucas
oktober 1, 2008 @ 6:43 e m
@Fredrik
För det första borde du ha last meningen efter:
”Det enda som begärs är att de inte med våld tvingar andra att gå med.”
För det andra blandar du ihop liberalism med anarkokapitalism. Liberaler i största allmänhet är inte emot en stat vars roll är att skydda individens rättigheter. Det du visar är en klassisk missuppfattning – liberalismen säger inte att du får göra vad du vill. Den säger att människan har fundamentala individuella rättigheter som inte får kränkas. En stat med våldsmonopol och rättssystem må hindra dig från att göra vad du vill men den behöver inte kränka individuella rättigheter för det. Att du inte får döda, råna etc är inte en kränkning av dina rättigheter.
För det tredje är termen ”tvingat samhällskontrakt” en självmotsägelse. Jo, jag vet att det är den vanliga meningen, men det är just det som är poängen. I ett liberalt samhälle skulle ett frivilligt samhällskontrakt utan problem kunna ställas under den övergripande ramen av den minimala staten. Om du ville bilda ett samhälle med folk som gillar höga skatter och höga bidrag skulle ni kunna göra det genom ett frivilligt kontrakt.
Så ja, ett ”tvingat samhällskontrakt” skulle vara lika olagligt som ett ”tvingat ekonomiskt kontrakt” (rån) är. Men om du verkligen säger att grundstommen i de flesta andra andra politiska ideologier är tvång medelst våld eller hot om våld ser jag inte riktigt vad din poäng är. Om du som jag och andra liberaler anser att det varken är legitimt eller lämpligt att använda våld som ett standardverktyg i relationen med andra medmänniskor ser jag inte vad du finner fel i det jag skrev.
Anonym
oktober 1, 2008 @ 9:16 e m
lucas:
”Det enda som begärs är att de inte med våld tvingar andra att gå med”
Precis, men det är ju exakt detta som gör ditt påstående falskt; du sade att man kan implementera sina politiska idéer imom ramen för NV-staten. Kan man starta ett Sverige på en markplätt inom NV-staten där alla som föds på denna plätt är underkastade exakt vad som gäller i nuvarande Sverige? Nej, alltså kan man inte implementera sina politiska idéer inom ramen för NV-staten då denna implementation kräver mer än man kan åstadkommas inom ramen för en frivilllig klubb, specifikt, det krävs att man kan implementera ett samhällskontrakt som fungerar exakt som det gör i nuvarande stater, dvs. att man ger medborgaren ultimatumet att antingen rätta sig efter de regler som gäller eller flytta.
lucas:
”Om du som jag och andra liberaler anser att det varken är legitimt eller lämpligt att använda våld som ett standardverktyg i relationen med andra medmänniskor ser jag inte vad du finner fel i det jag skrev.”
Jag har inget emot ett vettigt tvingande samhällskontrakt som går utöver det som förespråkas av liberaler. Liberalernas position reduceras logiskt till: Samhällets utformning måste dikteras av det faktum att man föds in i samhället och att kontraktet med samhället av denna anledning måste vara minimalt eftersom man inte kan godkänna det explicit, utan är tvingad att leva under det. Men att låta detta faktum helt styra utformningen på samhället är bisarrt irrationell eftersom detta faktum saknar bäring på vilken utformning av samhället som är optimalt för människan.
Kenneth N
oktober 2, 2008 @ 6:00 f m
Jag ær sjælv at det værdekonservativa hallet i manga fragor, men æven jag tycker att den aktuella artikeln av RPM var alldeles för luddig och stereotyp i sin beskrivining av ”nyliberalismen”, sa jag skrev en egen bloggpost om den. http://lutherandefense.blogspot.com/2008/10/flummig-kritik-av-nyliberalismen.html
Mattias Svensson
oktober 2, 2008 @ 8:18 f m
Korrekt. Olika uppfattningar kan diskuteras, och det har jag försökt göra, men det här var bara slafsigt och illvilligt.
Lucas
oktober 2, 2008 @ 6:25 e m
@Fredrik:
”Men att låta detta faktum helt styra utformningen på samhället är bisarrt irrationell eftersom detta faktum saknar bäring på vilken utformning av samhället som är optimalt för människan.”
Och vem ska bestämma vad som är optimalt för människan? Vad menas med optimalt? Vilken variabel är det du vill maximera eller minimera?
Du behöver inte svara för uppenbarligen har du inte något bra svar. Hur vet jag det? Ganska så enkelt – då skulle du inte ha behovet av att med våld tvinga folk att lyda. Om du har bra rationella argument övertygar du utan tvång.
”Mind and force are opposites. Morality ends where a gun begins” eller något i den stilen som Rand uttryckte det.
Förståndet är männsikans primära överlevnadsverktyg. Möjligheten till att göra en rationell bedömning själv är en grundförutsättning för att skilja rätt från fel Det är en förutsättning för att moral överhuvudtaget ska existera. Utan detta är det bara frågan om att vissa individer får med våld bestämma över andra. Det är i grunden slaveri.