Exakt hur hög kan man bli på en dos kristdemokrati?
2000-talets Allan Rubin har gjort entré i dagens SvD. Vi har i Sverige haft för mycket frihet att välja fel (finns det någon annan frihet?), och därför finns nu ett utrymme för sanna kristdemokrater att hävda att frihet är slaveri och polisrepression och fängelsestraff är solidaritet. Det är den tes som svävar långt ovanför varje markkontakt på dagens sida.
Låt mig bara konstatera att det påstått ”fria” Sverige föga framgångsrikt har använt sig av repression på precis de områden som nämns, droger och alkohol. Och ska det verkligen vara en så för Per Gudmundson (!) främmande tanke att ungdomar prövar alkohol vare sig på grund av ”pressen” i skolan eller på grund av bristande ”krav” i skolan och att de prövar droger inte på grund av att de saknar omtänksam familj, utan helt enkelt för att ha roligare på helgen.
Det är när man skriver mot sin övertygelse som det kan bli riktigt dumt, det har jag även egen erfarenhet av. Låt för allt i världen bli kristdemokratin i fortsättningen Gudis, det är ett opium du uppenbarligen inte hanterar.
augusti 17, 2008 @ 11:10 f m
Hehe.
Otack är pragmatikerns lön. Här försöker man hjälpa bröderna i Alliansen så att vi ska slippa slava under socialismens ok efter nästa val, men vad får man för det?
Men visst, Mattias. När du bildat ett nyliberalt parti som lyckas kravla sig över fyraprocentsspärren och därmed kan hjälpa till att mota bort sossarna från regeringsmakten så lovar jag att skriva uppmuntrande om dem också.
Skojar bara. Dalrymple är jävligt fin läsning, även om man baxnar över de reaktionära dragen.
augusti 17, 2008 @ 11:19 f m
”Pragmatikern”, du är ju en eufemismernas mästare 😉 Nej, det ger inga pluspoäng i min bok. Hade du väntat dig det? Och allvarligt, den här idén om att vi haft för mycket frihet på alkohol- och drogområdet i Sverige, hur kom du fram till den? Det är ju ungefär lika ”pragmatiskt” som Djingis Khan.
augusti 17, 2008 @ 11:27 f m
1) Din smedjan länk funkar inte. Vore intressant att se vad det står där.
2) Nu är du ute och cyklar (igen) med gregreppet ”frihet”. Kanske beroende på Gudmundsson val av temer ”kristdemokrat”. För mig obegriplig – men missar för dens skulle inte det dentrala i texten. Som ju handlar om ansvar.
”Vi har i Sverige haft för mycket frihet att välja fel (finns det någon annan frihet?)”
Jahapp. Det gör det.
Du blandar (igen) ihop positiv frihet (att kunna göra vad man vill) och liberal frihet (att slippa tvång från andra, dvs även att ta ansvar för att inte tvinga andra coh därmed minska deras frihet).
En liberal (negativ) frihet kommer alltid att höra ihop med ansvar (som ju texten handlar om). Och en socialliberal (positiv) frihet kan ju framkallas med lagar eller moralism i strid med vår negativa frihet.
Sedan är det ju självklart så att liberala friheter handlar om vuxna ansvarstagande människor och inte om barn. Vilket ju texten handlar om. Man kan såklart konstruera samhällen där barn har maximalt med positiv frihet (som vi ofta har dety idag i Sverige) – men det är väldigt långt från liberalism.
augusti 17, 2008 @ 12:31 e m
Men vänta, var hittar du det positiva frihetsbegreppet? Friheten att välja ”fel” livsstil, helgnöjen, droger mm är ju vad som ifrågasätts. En frihet som vi alltså inte har haft, vilket gör själva sakbeskrivningen höggradigt misslyckad. Och det är trots allt att göra det väl enkelt för sig att sätta en 18-årsgräns på allt som är farligt. Filmer, dataspel, tidningar, sex och berusningsmedel kommer in tidigare än så, vilket sällan är något större problem.
augusti 17, 2008 @ 4:31 e m
En grej jag reagerar på när jag läser Allan Rubins ledare är hans prat om att ”familjen” underminerats, och att man borde ”återupprätta denna institution”. Vad har staten med familjen att göra, och hur ska staten egentligen bära sig åt för att ”återupprätta” familjen som institution? Med skilsmässoförbud? Krav på att barn spenderar en lagstadgad minimitid med sina föräldrar? Med skattefinansierad reklam på tunnelbanan där det görs reklam för kärnfamiljen med bilder på glada föräldrar med någon slogan undertill som ”Familjen – samhällets grundpelare”?
augusti 18, 2008 @ 3:04 f m
Well, droger i Sverige har alltid varit skamfyllt och inte är väl det konstigt? Kan ju lova att det inte finns något opinion med majoritet som stöder en legalisering av droger, sen kan definitionen vara ganska diffus.
Se på Spanien & Nederländerna, blommande eurostat-länder som sedan legaliseringen av marijuana inte påverkats negativt, tvärt om har polisiärar och socialtjänstemässiga resurser lagts på annat nyttigt.
augusti 18, 2008 @ 3:26 e m
För att upprätta familjen, eller ”återupprätta” den, krävs inte så mycket politik. Det räcker nog rätt bra om staten slutar att subventionera skilsmässor och helt enkelt håller sig borta.
Familjepolitik är det största hotet mot familjen.