Frihetsveckan
Även i år blir det Frihetsvecka på Timbro, 20-23 april. Och precis som förra året inleds veckan med en tung debatt. Då utmanades liberalismens frihetstanke av socialliberalismen, nu av konservatismen när Johan Norberg drabbar samman med Roland Poirier Martinsson.
Lite av ett övergripande tema för veckan är vikten av politiska begrepp. Som jag skriver i förordet till Thomas Paines Människans rättigheter som gavs ut på Timbro förra året kan definitionen av ett grundläggande begrepp vara rent livsavgörande. Paine anlände till den franska revolutionens försvar med en amerikansk förståelse av ”allmänintresset” som en minsta gemensamma nämnare som håller statsmakte i schack, men samma begrepp blev i Rousseaus/Robespierres tolkning en självsvåldig tyrann.
Utöver att Johan och Roland tampas om begreppet kapitalism blir det diskussion om integritetsbegreppet med sköna namn som Rasmus Fleischer och Camilla Lindblad ihop med Timbros Maria Rankka,och på torsdagen kommer en initierad panel med bland andra Markus Uvell och Sofia Nerbrand att reda ut vilka begrepp som vinner valet 2010.
Missa inte heller den frihetliga stadsvandringen med Anders Edwardsson som ciceron.
Välkommen!
JohanH
april 2, 2009 @ 4:37 e m
Jag har ungefär samma kommantar som för motsvarande frihetsvecka för ett år sedan. Man verkar återigen helt missa den viktigaste frågan av alla, nämligen den inom liberalismen om vad frihet egentligen är. Vi har ju på senare år sett en långtgående och allvarlig glidning bort från den negativa frihetsbegreppet (med fokus på skyldigheter)över till en positivitstisk frihetssyn (man ska vara fri att göra vad man vill). Inte minst i fildelningsdebatten.
Är det inte försent så kläm gärna in detta.
David Munck
april 2, 2009 @ 10:46 e m
Om nyliberalismen i fjol angreps av socialliberalismen och idag angrips av konservatismen så tycker jag att det för tillfället går åt fel håll. Jag identifierar för övrigt tre huvudinriktningar inom liberalismen i Sverige idag: nyliberalism (Johan Norberg), socialliberalism (Frida J Metso) och auktoritärliberalism (Jan Björklund). Jag uppskattar $venssons levnadsgladhet men det finns inget som helst hinder mot att kombinera denna med en interventionistisk ekonomisk politik som ser till att fler personers skaparkraft integreras i ekonomin än vad som är fallet om laissez-faire eller sparpolitik får råda. Som Katrine Kielos skrev en gång: ekonomin behöver stimuleras med fingertoppskänsla precis som en clitoris. Att jag upptäckte liberalismens bästa sidor såpass sent i min politiska utveckling beror faktiskt mest på att socialliberalismen var så svag och hördes så lite under 90-talets krisår. Jämfört med då är det bättre nu.
Mattias Svensson
april 2, 2009 @ 10:55 e m
Och efter den liknelsen så går hon igång på fyrkantigt statligt tvång framför spontan ömsesidig frivillighet? Perverst.
David Munck
april 4, 2009 @ 10:24 e m
Det är ju mer perverst att masturbera med den osynliga handen…
Mattias Svensson
april 5, 2009 @ 12:58 e m
Vad hindrar en att använda sin egen?
Axel
april 6, 2009 @ 8:41 f m
Hoppas att dessa debatter och föreläsningar filmas och läggs ut på nätet!
David Munck
april 11, 2009 @ 9:06 e m
Vem representerade socialliberalismen i debatten mot er 2008?
Mattias Svensson
april 12, 2009 @ 1:02 e m
Niklas Ekdal.