Afrikanska läkare är inte livegna
Via Virginia Postrel hittar jag en intressant artikel, en polemik mot en medicinsk tidskrift där ett antal läkare kräver att afrikanska sådana ska bli kvar i Afrika och inte rekryteras till (ett bättre liv i ) väst och USA. En moralisk livegenskap som i sig är en osmaklig ståndpunkt. Och att förslaget ska ske via censur av information om tjänster utomlands är både orealistiskt och förkastligt.
Men hur är det, skadar det afrikanska länder att läkare rekryteras därifrån? Av det lilla vi vet finns inget sådant samband. Tvärtom är det i länder där flest läkare flyttar utomlands som det också finns flest läkare och där sjukvården och hälsoindikatorerna är bättre än på andra håll. Visst kan det fortfarande vara så att länderna saknar sina utflyttade läkare. Fast på många håll i fattiga länder lockas läkare ändå att jobba med annat, se Castros alla läkarutbildade taxichaufförer t ex. Dessutom är incitamenten att alls utbilda sig betydligt sämre om man vet att det kommer att läggas hinder i vägen för en god karriär. Ja, utöver att människor äger sitt liv och sin arbetskraft förstås.
Låt alltså arbetskraften röra sig över gränserna.
mars 20, 2008 @ 7:49 f m
One Cuban young woman complains to another. ”He lied to me! He told me that he was a luggage handler! It turns out, he’s nothing but a neurosurgeon!”
mars 20, 2008 @ 8:37 f m
Denna tankegång är en direkt parallell politiken man förde i DDR och övriga Östeuropa under kommunismen. DDR var tvunget att förhindra människor från att lämna landet eftersom de just ansågs vara livegna under staten.
De personer som idag argumenterar för att människor inte skall få lämna sina länder, då man anser att dessa stater bättre behöver sina medborgare är således Ulbrichts och Honeckers ideologiska arvtagare.
Skillnaden är dock att det inte är de afrikanska länderna som bygger upp en mur och nitiskt vaktar gränsen. Det gör destinationsländerna själva.