Är det ädelt att lida?
Vad har Moder Theresa, Bill Gates, John McCain och de upproriska sjömännen i Kronstadt gemensamt? De illustrerar på olika sätt att lidande tenderar att trumfa andra värden i den offentliga debatten. Någon annan förklaring till kanoniseringen av en ond och falsk människa som Moder Theresa finns helt enkelt inte.
Om detta har jag skrivit i senaste numret av Voltaire med tema brott och straff. Artikeln finns här.
februari 24, 2009 @ 1:59 e m
Bra artikel i Voltaire, men ibland känns det som både du och Rand läser Kant som F-n läser Bibeln. Visst syftade Kant på jordiska och realiserbara ”högre mål”? Om de högre målen är realiserbara eller inte gör all skillnad i världen. Är de realiserbara går det med någorlunda objektiva och rationella överväganden komma fram till att såväl lidande som försakelse mycket väl kan vara de rätta medlen för att till slut kamma hem vinsten.
Men det kanske är bara min egen personliga tolkning. Works for me, though.
februari 24, 2009 @ 2:37 e m
Kant hade överindivuduella, men inte nödvändigtvis överjordiska mål. Det sorgliga är ju dels plikten för pliktens egen skull, och dels att man bara bör agera på något som alla andra också bör agera efter som allmän maxim. Ingen är ju så tolerant att deras värdering och smak kan upphöjas till allmän lag utan att det blir snävt för andra.
februari 24, 2009 @ 7:47 e m
Håller med Nisse. Bra artikel. Även om jag på ett plan håller med dig om Schweitzer och Gates, så tycker en del av mig att den som delar sin sista bit bröd med en annan hungrig gör en moraliskt mer högstående handling en den som har hundra limpor och ger bort en. Jag kommer förresten alltid att tänka på PC Jersilds bok ”De ondas kloster” när jag hör om moder Teresa. Den rekommenderar jag till alla som inte läst den. Lite kortare än ”Urkällan” 😉
februari 24, 2009 @ 9:30 e m
Jo, det är klart att man på något sätt vill (och bör) räkna insatsen. Precis som man beundrar ungen som med svårighet lär sig läsa men lyckas.
februari 25, 2009 @ 4:21 e m
Bra artikel, Mattias! Speciellt gillar jag att se någon ta bladet från munnen när det gäller Moder Teresa och hennes påstådda ”godhet”.
Om jag nu ska vara lite petig, så tycker jag inte det är helt rätt att kallas Kants moral för en ”sekulariserad” moral. Det var i varje fall inte Kants egen mening. Det var hans uttalade syfte att rädda religionen och speciellt då den religiösa moralen undan attackerna från förnuftet. (Lästips: ”Religionen inom gränserna för det blotta förnuftet”.)
februari 25, 2009 @ 5:20 e m
En sekulär variant av den religiösa moralen hade varit bättre.
februari 25, 2009 @ 9:23 e m
”McCain uthärdade dessutom mer smärta än mänskligt fattbart hellre än att ställa upp på vietnamesernas krav på bekännelser, vilket är beundransvärt. Men är det meriterande? ”
-Ehh, jo det är meriterande att ha stått vid sina principer även när det kommer till en hög personlig kostnad. Då kan vi ju tro på att han skulle göra det i sitt ämbete också. T ex röja ut en korruptionsaffär eller så?
mars 1, 2009 @ 10:56 e m
Par poster tidigare hyllar du Anders björck för hans vilja att ”offra”… 😉
mars 2, 2009 @ 7:13 f m
Nä, för att han gjorde rätt. Och för att det låg ett icke föraktligt nyhetsvärde i att HAN gjorde det.