Ayn Rand, halmdockor och en kastad handske

Det är lustigt med liberalismen på landets kultursidor. Många tycker om att tala om liberaler, och tryggt avfärda någon halmdocka de själva petat ihop. Få vågar ta debatt med oss. Senaste exemplet är den underdåniga intervjun med Mats Johansson på Expressen kultur, där intervjuare och intervjuad tryggt håller distansen till den nyliberalism som skylls för att hånskratta åt kultur och därför vilja lämna den åt ”den fria marknaden” (inom citattecken, vad är väl frihet?) Annars brukar marknadsliberaler gilla marknader och hävda att saker och ting blir bättre där, men varför bry sig om intellektuell stringens gentemot en frånvarande part?

Skulle man från detta håll våga sig på att pröva sina tankar mot en verklig motståndare finns nu ett ypperligt tillfälle. Lagom i dessa tider när tågen står still, pirater härjar på haven och staten knackar på hos företagen och säger ”här äger jag” finns nämligen ett filosofiskt försvar för människans moraliska och politiska rätt att leva sitt eget liv och agera för sin egen lyckas skull. Förnuft, egoism, kapitalism och en romantisk livskänsla heter det urval av 18 texter som Timbro nu gett ut. Här utvecklar Ayn Rand sina tankar från romanerna Urkällan och Och världen skälvde, bland annat i form av en snygg kidnappning av generositet och välvilja som egoistiska dygder, i motsats till självuppoffringens påbjudna lidande. Den som inte tycker att egoism är moraliskt kan ju börja med att svara på frågan vem eller vilka det är som inte borde få leva för sin egen lyckas skull, och varför?

Boken innehåller också stringenta utmaningar för miljövänner, feminister och rättviseteoretiker av Rawls snitt. Men som jag i tisdags var inne på när jag presenterade boken i Lund finns också tuggmotstånd även för liberaler. Rands klassiskt deduktiva filosofiska tradition är en annan än liberalismens traditionella följeslagare, den brittiska empirismen och utilitarismen. (utvecklat här)

Annars uppehöll jag mig rätt mycket kring de första kapitlen om filosofins grunder och Rands själva metod. I angreppssättet att ta idéer på allvar och pröva dem logiskt och praktiskt för att se om de håller ligger anledningen till att man idag med stor behållning kan läsa hennes isärplockande av intellektuella trender som precis var nyfödda på 1960- och 1970-talet. Rand går på väsentligheterna och prövar med både filosofens klarsyn och författarens beskrivande karaktär de vardagligt praktiska implikationerna av de mest teoretiska resonemang.

Det blev ingen debatt i Lund heller, eftersom Jeanette Emt från filosofiska fakulteten i Lund i sista stund blivit sjuk. Som expert på Rands filosofiska huvudmotståndare, Immanuel Kant, hade det annars kunnat bli riktigt livat.

Tor Billgren skriver träffande om den uteblivna debatten på Sydsvenskans kultursida, och den handske som bara väntar på att plockas upp. I väntan på den debatten får vi nöja oss med en parodi på Rands parodier i form av Göran Greider, med Billgrens träffande ord ”en företrädare för precis den kollektivistiska lägga-locket-på-journalistik, som Rand lade mycket krut på att parodiera i sina böcker.”

Tisdagen den 2 december lanserar Timbro Ayn Rands nya bok i Stockholm under en helkväll kl 17.30-21, bland annat med mig, Boris Benulic och Sakine Madon. Anmälan till event@timbro.se.