Det här är häftigt!

Här sitter man småförkyld och bitter över att för tredje året i rad ha missat Lidingöloppet. I år var förvisso den minsta uppoffringen, dels med tanke på vädret och dels med tanke på att jag kunde gå på fest istället, men det är ändå lite drygt att få formen spolierad av att vara förkyld varenda höst. Dagisstart och Lidingölopp tycks inte kunna gå att få ihop, så jag får väl avvakta några år.

Så i höstmörkret med en lång vinter framför sig undrar jag vad man ska sikta på härnäst, och med ett drygt halvårs distans verkar det här vara en otroligt häftig idé. Varför sörja 30 kilometers Lidingölopp, när man 10 maj nästa år kan springa 50 kilometer i samma spår?

Jag läser på ett reklamblad att en av sponsorerna förmodligen är Lidingö stad som försöker profilera sig som ”hälsokommun”. Nu tror jag förvisso inte att det är särskilt hälsosamt att springa 50 km, det är nog inte friskt över huvud taget, men jäklar vilken prövning. Siktet är härmed inställt.