Det skadliga i avhållsamhet
Apropå bloggposten om att kristmoralisternas krav på total avhållsamhet från sex är säkrare än folkhälso- och säkerhetsfanatikernas krav på säker sex, kom ett tips (tack Joakim) om det omoraliska i sexuell självbehärskning. Naturligtvis formulerat av en ekonom, Steven Landsburg.
I ett utdrag bjuder Landsburg på resonemanget att vi tänker oss två jobbkollegor, Joan och Martin, som flirtar och fantiserar om att hoppa i säng på den kommande firmafesten. Den skötsamme Martin ser dock en annons från det amerikanska Folkhälsoinstitutet om det riskabla i utomäktenskapliga förbindelser och stannar hemma från festen. Detta får till resultat att den fortfarande sugna Joan raggas upp av den jämfört med Martin lika charmige men mer promiskuöse Maxwell, och genom honom får AIDS.
Tanken är att uppmaningar till avhållsamhet har störst påverkan på dem som är minst promiskuösa, personer som i medmänskligt riskminimeringssyfte borde vara ute och förskona sköna kollegor från värre sängkamrater. Sedär en liten tankenöt lagom till julbords- och glöggmingelsäsongen.
november 14, 2007 @ 12:03 f m
Livet är till för att avnjutas 😉 På flera olika sätt. Sex som ett av de sätten.
Men jag tänker förstås inte säga något ont om självbehärskning, och inte så mycket gott om promiskuitet. Precis som att man tämligen noga bör välja sina vänner, bör man detsamma med sexpartners. Men för den skull kan man förstås ha sex ofta, med olika människor 😉 Allt efter egen smak. Och de gustibus non est disputandum, inte sant? 😉
november 14, 2007 @ 10:21 f m
Så… sensmoralen är alltså att Joan i alla aspekter är ett Offer. Hon är Offer åt och slav under sina egna lustar (så att val av man spelar mindre roll). Hon är inte stark nog att övertala sin käre Martin. Hon faller lätt för den charmige Maxwell. Slutligen så är hon inte stark nog att propsa på kondom.
Känns inte direkt som någon speciellt liberal (eller feministisk för den delen) story det här.
november 14, 2007 @ 12:58 e m
Johan/
Det ser jag inte. Sensmoralen är att Joan går på personalfesten lagom sugen på lite hallaballo (vilket ingen tvingar henne till, och vilket är normalt för både kvinnor och män), men där de potentiella kandidaterna är utbytbara (och där den ene valt att avstå). Det är inte annorlunda än att gå på krogen lite lagom sugen, utan att ha någon specifik kandidat i åtanke.
Exemplet hade lika gärna kunnat låta Joan stanna hemma och låta Martin förföra/förföras av den promiskuösa receptionisten Jessica istället.
november 14, 2007 @ 3:36 e m
Jaha, varför är Jessica receptionist och inte VD?! Va? Va! VA?!
Obs! Ironi!