Dumnationalismen

Johan Ingerö är något viktigt på spåren när han pricksäkert beskriver
socialdemokraternas ogenerade nationalism. Här i form av socialdemokratins stilistiska stjärnskott Katrine Kielos, som i Dagens Arena skräms med att om Vin & Sprit inte längre ägs av svenska staten kan vi kyssa de fantasirikt kryddade brännvinen farväl. Det ser vinstmaximerande kapitalister från utlandet till.

Om nu Kielos var bekymrad över mångfalden och kryddningen finns det en annan statlig aktör hon borde skjuta in sig på: Statens Folkhälsointitut. Dessa byråkrater som lagom till varje jul ger sig ut på inkvisitionsrunda bland restauranger som kryddar egen snaps, vilket Folkhälsoinstitutet ser som olaga alkoholtillverkning. Ta bort lagen, och lägg ner byråkratin, så behöver vi nog inte oroa oss för att sakna drycker till kräftor och julbord.

Nu handlar det snarare om makt och kontrollbegär. Eller kanske om något annat ändå. Jag har ofta stört mig på den typ av dumnationalism, en närmast mytisk aura, som omger många monopoliserade och statskontrollerade fenomen. Tänk på det här med maten. Som en följd av det korporativt organiserade jordbruket har det här med ”svensktillverkat” uppnått en närmast religiös status – i Sverige. Sak samma med statliga företag, som gärna kallas ”kronjuveler” med en rätt träffande metafor från den fördemokratiska kungamaktens tid. Eller ”välfärden”. Endast Sverige svenska landsting har, och vilka klagomål vi än har, så har svensk sjukvård upphöjd status i jämförelse med utlänningarnas upplevt undermåliga skydd – i Sverige.

Det är bara det att man kan hitta samma fenomen på samma områden nästan överallt. Butikerna i Storbritannien annonserade stolt om sitt ”british meat” mitt under värsta galna ko-krisen. Trots kriser, köer, grasserade sjukhussjuka och bottenplaceringar i varenda vårdsindex älskar britterna sitt NHS, och inte ens Thatcher vågade sig på några reformer.

Varför är så många länder övertygade om att just deras sjukvård, deras matvaror eller deras statsägda företag är så unika och överlägsna? Jag tror att det har något med monopolisering och brist på andra varumärken att göra. Få inbillar sig att svenska bilar är överlägsna, därför att marknaden är internationell och konkurrensen sker i form av varumärken. Men få kan jämföra sjukvård på samma sätt, och i så fall bara mellan olika nationella system. På samma sätt är det lagstadgat och EU-standardiserat att märka maten med nationsursprung, som om det var den mest relevanta och viktigaste informationen.

Inskränkningar i den fria marknaden, särskilt i form av nationellt ägande och nationell produktion, tycks föda och göda inskränkta föreställningar om nationell överlägsenhet. Det borde vara ett starkt kulturellt argument för fria marknader och privatisering av statlig egendom, att lägga till de ekonomiska.