EMU2003: Satiren med den irakiske informationsministern

Våren 2003 startade USA:s invasion av Irak. I medieljuset hamnade Iraks informationsminister Muhammad Said al Sahaf som in i det sista vägrade att medge några förluster eller tvivla på den Irakiska arméns överlägsenhet. Vi skämtade på Medborgare mot EMU:s kansli om likheten med vissa av Jakampanjens företrädare, och lade upp en satirsajt där informationsminister al Sahaf fick plädera för euron. Tyvärr har jag ingen skärmdump, men här är manuset.

Said al Sahaf

Muhammed Said al-Sahafs euroskola

Ibland låter det som om bara de som är emot euron har internationella experter på sin sida. Exempelvis har ett stort antal ekonomipristagare riktat kritik mot EMU-projektet. Men även för ja-sidan finns internationell expertis att tillgå. Här förklarar Muhammad Said al-Sahaf, tidigare informationsminister i Irak, på ett sakligt och pedagogiskt sätt vilka fakta som talar för svensk euroanslutning.

Vi vill bestämt dementera varje påstående om att denna site sponsras av Sverige i Europa (länk)

 

Euron säkrar freden.

Said al-Sahaf säger:

”Sambandet mellan euron och freden är glasklart. Irak hade inte euro, och där blev det krig. Den som är emot euron är alltså emot fred och förtjänar att skjutas.”

 

Har Muhammed rätt?

Samma valuta är inte på något sätt en garant för fred. 101 av 109 väpnade konflikter under 90-talet skedde inom samma valutaområde. Däremot har två demokratier inte gått i krig mot varandra, och demokrati har vi redan i Sverige.

 

Euron ökar tillväxten

Said al-Sahaf säger: ”Tillväxten ökar, jobben blir fler och barnfamiljerna mättare tack vare euron. Det har Göran Persson sagt. Han skulle inte lova något sådant om det inte var sant bara för att vinna en omröstning, eftersom han är en man av stor heder och integritet”

 

Har Muhammed rätt?

De länder som använder euron har haft lägre tillväxt än de EU-länder som valt en självständig penningpolitik. Förra året hade Sverige dubbelt så hög tillväxt som EMU-ländernas genomsnitt. Tillväxten var högre än i tio av tolv EMU-länder. Danmark och Storbritannien hade, liksom Sverige högre tillväxt än i EMU-området.

Det som växer i EMU-länderna är de stora ländernas budgetunderskott. Frankrike, Italien och Tyskland har eller kommer att få högre budgetunderskott än vad som är tillåtna gränser för att bevara eurons stabilitet.

När det påstås att euron skapar tillväxt baseras det inte på verkligheten i EMU-länderna. Då handlar det istället om ja-sidans egna kalkyler för att på skrivbordet räkna fram en högre tillväxt. Exempelvis har de gjort ett antagande om att räntan kommer att vara lägre i EMU än i Sverige, samtidigt som de rensar bort alla risker och omställningskostnader med valutaunionen. Seriösa ekonomiska bedömare menar att varaktigt lägre räntor i EMU än i Sverige är ett antagande utan grund. Därmed faller tillväxtresonemanget och alla löften om jobb, offentliga utgiftsökningar och högre löner som baseras därpå.

 

Räntorna blir lägre med euron

Said al-Sahaf säger:

” Det är en illusion att Sverige kan få låga räntor på egen hand. Det har aldrig inträffat. Räntan är som en hund. Säg till på skarpen så lyder den, men det krävs en stor och bestämd husse.”

 

Har Muhammed rätt?

Sedan Sverige fick en flytande växelkurs och en oberoende riksbank med inflationsmål har de svenska räntorna sjunkit ner mot andra europeiska länders nivå. Stundtals har de svenska räntorna varit lägre än de tyska. Det finns inget som säger att räntorna kommer att bli vare sig lägre eller högre än EMU-ländernas räntor. Under Sveriges övergångsperiod i ERM-systemet kan Sverige däremot få högre räntor om den politiskt satta växelkursen mot euron inte är trovärdig.

Inte ens kompetenta bedömare på ja-sidan tror på Göran Perssons utlovade räntesänkning. Så här säger Urban Bäckström, riksbankschef 1994-2002 och euroförespråkare:

”Det vore trist om ränteargumentet används i debatten. En del politiker har redan börjat säga ’går vi med så får vi lägre ränta’. Det kan slå tillbaka eftersom det funnits perioder när Sverige haft lägre ränta än EMU-länderna.” (DI 030513)

 

Euron skapar fler jobb

Said al-Sahaf säger: Med euron försvinner arbetslösheten. Titta på Tyskland, där finns ingen arbetslöshet!”

 

Har Muhammed rätt?

I Sverige är arbetslösheten lägre än i tio av tolv EMU-länder. Arbetslösheten är också lägre i såväl Danmark som Storbritannien, jämfört med EMU-området.

En del euroanhängare, exempelvis ekonomipristagaren Robert Mundell, menar dessutom att en av eurons stora fördelar är hotet om högre arbetslöshet. När inte räntor eller växelkurser anpassas efter varje lands förutsättningar är alternativen antingen liberalisering av arbetsmarknadens regler (vilket vore önskvärt om man vill se ökade möjligheter på arbetsmarknaden och högre tillväxt) eller högre arbetslöshet. Dagens politiker har alltid kunnat välja liberalisera, men har inte gjort det. På många håll, inte minst i EMU-området, är massarbetslösheten redan ett faktum utan att politikerna gjort något åt situationen.

 

Euron skapar stabilitet och trygghet

Said al-Sahaf: ”Om jag skjuter ihjäl din familj och krossar dina knäskålar skulle du inte känna dig speciellt trygg, va? Nej, jag tänkte väl det. Det slipper du om du röstar ja till euron. Om folk bara har vett att göra som man säger, så blir det inget bråk. Det är stabilitet.”

 

Har Muhammed rätt?

Det hävdas ofta att euron är en stabil valuta. Ibland är argumentet att den omfattar ett stort område. Men det finns inget som säger att en stor valuta är stabilare än en liten. I så fall skulle indiska rupier vara populärare än exempelvis schweizerfranc, vilket inte stämmer. Inte heller är växelkursen mot andra valutor stabilare med en stor valuta. Eurons värde har svängt mer gentemot dollarn än vad kronan har.

Ytterligare en variant är att en stor valuta är svårare att spekulera emot. Men det som varit spekulationsobjekt på valutamarknaden är de fasta växelkurser som bland annat Sverige hade mot euroländerna 1991-92, när kronan knöts mot ecu:n. Den knytningen kostade statskassan omkring hundra miljarder kronor. Om vi går med i EMU måste vi än en gång gå igenom två år med fast växelkurs i det så kallade ERM 2. Mot en flytande valutakurs går det inte att spekulera, eftersom det krävs villiga säljare på marknaden för varje köp.

 

Om vi röstar nej till euron står vi ensamma.

Said al-Sahaf:

“Jag har detaljerad information som bevisar att Sverige står ensamma vid ett nej till euron. Alla andra länder utom Ryssland är redan med. Alla nya EU-medlemmar har klarat konvergenskraven. EU kommer att kasta ut alla otrogna mot euron från sitt territorium.”

 

Har Muhammed rätt?

EMU består av tolv medlemsländer. Danmark har röstat nej, i Storbritannien finns en massiv opinion mot euron, Norge är inte med i EU och Schweiz har inte ens något EES-avtal med EU. De öststater som förhandlat om medlemskap i EU tilläts inte att förhandla om undantag från EMU, men måste uppfylla de ekonomiska konvergenskraven innan de blir EMU-medlemmar. Folkomröstningen i höst handlar alltså inte om att lämnas ensamma. Dessutom går det ekonomiskt bättre för länder som valt en egen penningpolitik.

Sverige är en fullt representerad och fullt betalande medlem i EU-samarbetet, och kommer att vara det även om vi inte går med i EU:s valutaunion.

 

Om vi röstar nej stärks vänsterpopulister och främlingsfientliga krafter.

Said al-Sahaf säger: ”Om man tillåter oliktänkande och splittring i ett land så kan det bara leda till att stärka de revolutionära elementen. Göran Persson har på detta område visat föredömligt ledarskap för att få tyst på de otrogna hundarnas skällande.”

 

Har Muhammed rätt?

Främlingsfientliga partier är marginaliserade i Sverige och inte ens på ja-sidan vågar man hävda att deras stöd skulle påverkas av EMU-omröstningen (även om en del ja-sägare i smutskastningssyfte gärna lyfter fram marginella grupper med sådana åsikter). Samtidigt har främlingsfientliga partier haft framgångar i länder med såväl som utan euro, senast i Belgien maj 2003, så det verkar inte göra någon skillnad.

Inte heller finns något stöd för att etablerade partier kan vänta sig annat än tillfälligt väljarstöd av att vara framgångsrika i en folkomröstning. De behöver inte heller vara på den vinnande sidan. Miljöpartiet var emot EU när svenskarna röstade ja 1994, men fick ett stöd på 17,2 procent i EU-parlamentsvalet året därefter. Vänsterpartiet har också ökat sitt väljarstöd trots att de var på den förlorande sidan i folkomröstningen om EU. Hur det går i folkomröstningen är alltså inte avgörande för vilka partier som stärks.

Dessutom har vi en hel ekonomisk och monetär union att ta ställning till i höst. Då är det i vilket fall som helst av låg relevans vilken betydelse omröstningsresultatet kan få för riksdagsvalet tre år senare (2006).

Muhammed Said al Sahaf

Varför engagerar du dig i eurofrågan?
– Jag är en svuren fiende till de amerikanska hundarnas imperialism och dekadenta livsstil, och vill se ett starkt och stabilt Europa som dess motpart. Jag känner också Jacques Chirac som en varm vän av det irakiska folket och dess store ledare Saddam Hussein.

Finns det inga risker med euron?
– Nej, det finns inga risker! Det är bara nej-sidan som säger det. De har skitdåliga argument. De är otrogna och har ruttna huvuden. Därför du ska inte tro på vad de säger!

Du är ju kändis, får du också betalt av ja-sidan för att ställa upp?
– Vilken dum fråga! Vad får dig att tro det? Jag säger dig, jag har inget med dom att göra!