En övertro på förbud
“En intresseorganisation beställer en opinionsundersökning, som visar att 63 procent av rökarna mellan 15 och 29 år skulle röka mindre om det var svårare att få tag på tobak. De låter dock bli att påpeka att 100 procent av rökarna i alla åldersgrupper helt skulle sluta röka om man buntade ihop dem och slog ihjäl dem.”
Så ironiserar Dyslesbisk över Cancerfondens hysteriska utspel om rökförbud och nollvisioner, som även jag kommenterade här. Ironin till trots skvallrar det ovanstående om att det långt in i liberala kretsar finns en övertro på vad saftiga förbud kan åstadkomma.
Empiriskt är det nämligen inte alls säkert att folk skulle sluta röka bara för att staten hotar med dödsstraff. Turkiet prövade 1633 under sultanen Murad den fjärde. Sultanen vistades inkognito på kaffehus i Konstantinopel och dem han ertappade med att röka dödades innan nästa morgon. Incitamenten för detta var starka eftersom den döde rökarens tillgångar tillföll staten. Militärer hängdes, halshöggs eller lämnades med krossade händer och fötter att dö för att de rökte i fält. Under ett fälttåg mot Bagdad torterades 15-20 officerare till döds för att ha rökt under en paus. Trots detta fortsatte befolkningen att röka. Förbudet upphävdes 1648 av Muhammed den fjärde, själv rökare. Familjenamnet Murad blev på 1900-talet namnet på ett turkiskt cigarettmärke.
I Ryssland provades 1613-1689 stympning i ansiktet som straff för rökning. Återfallsförbrytare fick sin egendom konfiskerad och skickades till Sibirien. Rökningen fortsatte ändå, och avskaffades av Peter den Store, rökare.
(Källa: Jacob Sullum For your own good)
Cancerfonden och den majoritet av politiker och allmänhet som hetsar mot rökare är således svaret skyldiga. Hur långt är ni beredda att gå för att uppnå er ”nollvision” för rökning?
april 23, 2008 @ 10:22 f m
Nu kanske jag är lite väl petig men i citatet sägs väl inget om att hota med dödsstraff, utan om att slå ihjäl rökaren och det lär väl garanterat få honom eller henne att sluta röka. Det är svårt om man är död.
april 23, 2008 @ 10:29 f m
Jag började med att vara ”väl tjafsig” så det bjuder jag på. Min poäng är lite grann att sätta fingret på lagstiftarens dilemma, att avsikten med en lag inte betyder dess ikraftträdande. Vissa lagar kan vara nästan hur stränga som helst utan att få den avsedda effekten, och restriktioner för mäniskors livsstil hör ofta till den kategorin.
april 23, 2008 @ 11:23 f m
Jag tycker nog att man kan testa att slå ihjäl rökare,om det skulle visa sig vara ett effektivt sätt att nå NOLLVISIONEN. Men eftersom vi lever i ett civiliserat samhälle är det naturligtvis viktigt att vi slår ihjäl dom på ett humant sätt.
april 23, 2008 @ 1:24 e m
Eller så förintar vi hela mänskligheten! Då når vi ju ALLA nollvisioner i ett svep och så räddar vi dessutom ”naturen” av bara farten. Och sen är ju inget ”orättvist” längre eftersom alla är döda. Dödens moral. Lika för alla.
april 23, 2008 @ 7:17 e m
Du önsketänker om att hur det fungerade i ett äldre samhälle är hur det alltid kommer att fungera. En sultan som patrullerar hela Istanbul innebär i praktiken nästan noll i chans att åka dit för rökning.
När staten kan övervaka dig överallt alltid, som i framtiden, med CCTV överallt och rökdetektorer på väl valda ställen, kan den också enforcera ett rökförbud.