Om diktaturkramande miljövänner
Jag skriver i Expressen om Pär Holmgren som vill avskaffa demokratiska val och om klimatalarmisternas vurm för diktaturens metoder, planerad ekonomi och familjebildning. Det är hög tid att lämna restriktions- och ransoneringsspåret och hitta konstruktiva lösningar på klimatproblemen. Ronald Bailey ger en utmärkt introduktion i nya numret av Neo.
Undrar förresten hur det känns för miljöpartiet att i år ha delat ut ett pris till någon som enligt egen utsago länge förespråkat demokratins avskaffande? Eller att kommunala skattepengar använts för att låta diktaturkramaren turnera bland landets kommuner. Inte så värst klimatsmart, va?
Ledaren för Sveriges snart enda tillåtna parti?
Ni har väl för övrigt inte missat att jag nästa år blir kollega med favoriten Johan Ingerö på Neo. En anledning så god som någon att förnya sin prenumeration. Det gör man för övrigt till ett synnerligen förmånligt pris just nu till jul, 6 nr för 295 kr. Passa på att ge bort en prenumeration till någon som behöver.
december 16, 2009 @ 11:16 f m
Problemet är annars att diktaturkramarna främst finns bland liberaler. Så var det de som under den liberala internationalen röstade in Honduras diktator som vice-ordförande. Och nu sitter han i samma presidium som Jan Björklund och Maud Olofsson. Inte någon av dem har yttrat ett knyst.
För att parafrasera dig själv:
”Undrar förresten hur det känns för folk- och centerpartiets partiledare att i år dela presidium med någon som inte bara enligt egen utsago talat om demokratins avskaffande utan också avskaffat den i praktiken?”
december 16, 2009 @ 9:35 e m
Det är en mycket bra och relevant fråga som helt klart kräver ett svar. Och handling.
december 17, 2009 @ 6:52 e m
Brunte,
Ja, tyvärr blir stora internationella koalitionskupper sällan särskilt bra.
december 17, 2009 @ 7:02 e m
Där känslor och tro går in, går förståndet ut. Helt klart har Pär Holmgren en mycket stark tro och brinner verkligen för klimatfrågan… Alldeles för mycket, verkar det som.