Rothstein och anständighetens gränser

Vill Bo Rothstein ha en ursäkt för att jag skrev ”Bo Rothstein, sug min kuk” i ett blogginlägg så är det klart han ska få det. Jag trodde det var uppenbart men medger gärna igen, och skrev redan i det ursprungliga inlägget, att det var ett kraftuttryck jag drog in honom i, förvisso i en skämtsam ordlek. Om skämtsamheten var för grov för Bo Rothstein så ber jag oförbehållsamt om ursäkt för det, mitt fel.

Det ursäktar nu på intet sätt alla Rothsteins lögner. I sin replik idag hoppar det nya, lättkontrollerade sådana ur professorns mun.

”De nyliberala bloggare som kommenterat diskussion tycker utan undantag att det är helt i sin ordning att Mattias Svensson inleder sin kritik av mina ståndpunkter med orden ’Bo Rothstein, sug min kuk’.”

Eeeeh. Johan Norberg, Sveriges förmodligen mest kände nyliberal, tyckte att jag borde få munnen tvättad med tvål. Hur ”helt i sin ordning” är det?

(Notera också hur Rothstein försåtligt försöker backa från sin ursprungliga lögn om att vulgariteten skulle vara mitt ”huvudargument”. Nu skriver han att det ”inleder” bloggposten om bokmässan som också polemiserar mot Rothstein. Det gör det ju förvisso, även om Rothstein för GP:s läsare med detta vill påskina att det skulle vara en del av min argumentation, vilket det uppenbart inte är.)

Lite orättvist anklagad känner jag mig också när jag istället för att uppehålla mig vid min lekamen, tar upp saklig kritik mot Bo Rothsteins uppfattningar och sätt att argumentera i min replik i GP. Det föll inte professorn i smaken. Jag är inte helt förvånad, det var trots allt han som sög in min kuk i debatten genom att adla den till mitt ”huvudargument”, medan jag själv fått en brutal insikt om att jag stoppat in den på fel ställe och desperat försökt dra ut den ur debatten (förlåt, förlåt). Men om mina genitalier nu ändå ska diskuteras så har jag en fråga apropå Rothsteins replik. På vilket sätt menar professorn att det är ”sexistiskt” av en man att uppmana en annan man till fellatio?

Sedan är det förvisso Bo Rothstein som går över varje anständighetsgräns. Han drar nämligen in naziparalleller och börjar svamla om Auschwitz! Då är det endast min goda uppfostran och hederskänsla som hindrar mig från att ta tillbaka min ursäkt ovan. Vad är väl en misslyckad sexanspelning mot en bloddrypande anklagelse om att leda vägen till utrotningsläger? Det är så osmakligt, så osakligt, så ohederligt att jag fullkomligt saknar ord.

Och det kanske är tur det, den här debatten leder ingen vart. Om Bo Rothstein vill diskutera liberalismen, välfärdsstaten eller finanskrisen i sak ställer jag gärna upp. Vill han forsätta att rikta konspiratoriska nazianklagelser mot sina meningsmotståndare och bloggare i allmänhet så får han ägna sig åt detta helt på egen hand.