Statens förmyndarpropaganda
Ibland när man diskuterar om staten alls ska ägna sig åt opinionsbildning kommer invändningen att staten väl ändå måste få ordna informationskampanjer om att alkohol och andra droger är farliga. Det kan tyckas vara harmlöst även för den som varnar för det demokratiskt tvivelaktiga i att staten styr medborgarnas attityder och värderingar istället för att styras av dem.
Så är dock inte fallet. För det första kan konstateras att informationskampanjerna inte har någon effekt på alkoholkonsumtionen. I Griffith Edwards (red) ”Alkoholpolitik – för bättre folkhälsa” slås fast att ”de flesta kampanjer uppvisar begränsade effekter på mottagarnas uppfattningar och attityder samt ingen effekt på den självrapporterade konsumtionen”. Rena effektivitetsskäl talar alltså för att de upphör.
Till detta kommer demokratiskäl. Det visar sig nämligen att statliga informationskampanjer har effekt på medborgarnas politiska värderingar. På Nya Zeeland kunde man efter en kampanj för måttligt drickande konstatera att ”de personer som tagit del av kampanjen var mer positivt inställda till alkoholpolitiska åtgärder mot tillgänglighet, prissättning och reklam jämfört med de hushåll som inte exponerats för kampanjen”. Med statliga ”informationskampanjer” ändras alltså människors politiska värderingar. Staten styr opinionen mot en positiv inställning till statliga förbud och förmynderi.
Desto mer graverande som denna opinionsstyrande effekt är väl känd i statsapparaten sedan över tio år. Det var nämligen då staten via Folkhälsoinstitutet finansierade boken där jag läser detta. Kommer förmodligen att försöka posta en recension av ”Alkoholpolitik – för bättre folkhälsa” här på bloggen eftersom den är ett tydligt exempel på folkhälsoideologin och dess skakiga empiriska grund.
juni 9, 2008 @ 3:53 e m
Folk kan styras till vad som helst. Kolla hur många som är positiva till ökad övervakning ”för att det gör dem säkrare och skyddar mot eventuella fall av terrorism.” Hjälp oss pappa staten, skydda oss.
Sorgligt.
juni 10, 2008 @ 10:09 f m
”Folk kan styras till vad som helst.”
Vilken tänkare har producerat detta? Mao? Mussolini? Myrdal?
Knappast någon liberal tänkare i varje fall.
juni 10, 2008 @ 10:45 f m
Var hittar du belägg för den tolkningen? Men visst, är det något vi vet från totalitära samhällen så är det att många faktiskt kan styras till ”precis vad som helst” åtminstone i destruktiv mening. Och visst tror även en marknadsliberal på incitament. Opinionsbildning har effekter, även om det inte är så enkelt som att du säger en sak och folk köper det, jfr Ja till euron 🙂
juni 10, 2008 @ 10:42 f m
”Staten styr opinionen mot en positiv inställning till statliga förbud och förmynderi”
Det är väl precis vad staten vill.
juni 10, 2008 @ 2:19 e m
Mattias:
Det var ju en fråga inblandad i det hela – finns det verkligen någon liberal tänkare som sagt detta? Du ger inget belägg på detta ivf…
Totalitära samhällen är en sak – öppna samhällen om än socialdemokratiska) är en helt annan. Den liberala grundinställningen är väl att människor i dessa kan skapa sig egna bilder och fatta egna val.
En liberal blir inte skraj av att någon annan skapar opinion, utan tar istället debatten. Och vinner den.
Hela debatten om statlig opiniopnsbildning har hamnat sjukt snett och missar numera helt det egentliga målet. Om man har en myndighet som gör har fel uppdrag från början – skall man se till att avskaffa densamma. Det är det liberala uppdraget. Inte att hindra dem att delta i det öppna samtalet.
Har däremot en myndighet ett vettigt uppdrag måste de givetvis få chansen att utföra detta bäst de kan. Det är ändå en ganska bra del av svensk ämbetsmannatradition. Oberoende myndigheter som inte låter sig detaljstyras av regering eller politiker.
juni 10, 2008 @ 2:25 e m
Johan/
Förstår inte frågan, citaten är ur den bok jag nämner som är allt annat än liberal. Jag är den förste att hålla med om att folk är hyfsat resistenta mot det emsta av propaganda, men menar du att det är helt oproblematiskt att staten bildar opinion? Det är lite svårt att ”ta debatten” med en monolit som kontrollerar forskningsresurser, kan driva annonskampanjer mm om din egen kanal är en blogg som några meningsfränder läser.