maj 2008
Axess-TV med det där lilla extra
För någon vecka sedan var jag med i Studio Ekdal och diskuterade på temat myndigheter i mängder. Jag noterade redan då att de på Axess-TV verkar lägga manken till för att göra det där lilla extra, när jag fick ögonbrynen plockade innan inspelningen. Så har det också fortsatt. Efteråt kom en DVD med programmet som man kan spara som minne. Naturligtvis mailades en länk till programmet, som jag gladeligen sprider.
Vänstern och verkligheten
Petter Nilsson är läsvärd på det sättet att han är ärlig och intresserad av teoretiska grunder. Jag uppskattar det, men det skulle inte skada med lite markkontakt ibland. Inlägget om klasshat är illustrativt.
Där kan vi exempelvis läsa: ”Under kapitalismen är värdeackumulation allt.” Eh, jaha. Säger vem då? Och hur kommer det sig då att trenden går mot kortare och kortare arbetstid?
Vidare: ”Det är kapitalets perversa logik att de saker som människor skapat kommer tillbaka som deras fiender.” Snälla Nilsson, vad betyder det, konkret? ”Akta ipoden, den är farlig, och maten du äter och sängen du sover i. Gaah! Alla saker är ute efter mig.” Spriten får väl antas ha varit okej, åtminstone så länge Vin & Sprit var statsägt, eller?
Till detta svepande generaliseringar som: ”En liten, liten del av världens befolkning äger förutsättningarna för att återskapa livet för de andra, kapitalet, produktionsmedlen. En liten del av Sveriges befolkning blir allt rikare medan en allt större del får betala priset.”
Förutom att detta kapital spridit sig över världen (alltså växer och hamnar i fler händer), så är det ”pris” människor fått betala i dessa länder högre välstånd, längre livslängd, bättre hälsa etc. Hur farligt är det? Finns det för övrigt något bättre sätt att få koll på stat och kapital än genom att sätta dem i varsin båt, alltså fri konkurrens om konsumentens gunst för företagen och en av demokrati, rättigheter och lagstyre begränsad statsmakt?
Petter Nilsson uppmanas att kontrollera sina premisser.
Vänstern och hatet II
Varför hatar vänstern? Det frågade jag i ett inlägg angående en nystartad blogg som när sitt “klasshat” genom att läsa Blondinbella. Jag fick en del intressanta och ambitiösa svar, framför allt från Kristoffer ”Loke” Ejnermark och Petter ”Partikulärt” Nilsson.
De båda herrarna tar klasshatet i försvar, fast långt ifrån alla dess uttryck. Klasshatet ska förstås som ett hat mot ett orättfärdigt samhällssystem, men inte riktas mot någon människa. Mot detta har jag två invändningar. Den första är naturligtvis att jag inte anser kapitalismen – i betydelsen marknadsekonomi, äganderätt, fri handel och fri konkurrens – är ett orättfärdigt system. En diskussion om det rättfärdiga i kapitalismen finns bl a här. Den andra invändningen är att klasshatet visst riktas mot andra människor.
Det är över hundra miljoner som mördats av kommunistiska stater, många av dessa för att de utpekats som kulaker, spekulanter etc. De har mördats och fängslats, samt fråntagits sin rättmätiga egendom, på grund av klassbegreppet. I Sovjet sållades studenter ut från universiteten på basis av föräldrarnas yrke. Den abstrakta ambitionen att avskaffa borgerskapet blev i praktiken just det blodbad som Ejnermark försöker bortförklara som en Stalinistisk förlöpelse (Lenin, Mao, Pol Pot och de andra då?).
Det där med att klasshatet inte riktas mot några människor är tunn fernissa. När sajten Proletärbella tar klasshatet till försvar skriver de bland annat: ”Hur kan man låta bli att hata de som medvetet tjänar pengar på krig, svält eller läkemedelspatent? På att vissa tjänar enorma summor på att människor dör.” Det är alltså rätt att hata bagare, slaktare och andra profitörer på vår hunger, att hata dem som tagit fram penicillin och huvudvärkstabletter eller vapentillverkare som gör att demokratier kan försvaras. Socialister hatar med andra ord inte bara högst konkreta människor, de hatar människor som tillgodoser våra mest grundläggande behov, just för att de gör det (och att människor frivilligt betalar pengar till dem för detta).
Jag slås över en självupptagen bild i svaren. Ejnermark skriver att hat är en mänsklig känsla. Ja visst. Och hat kan riktas mot abstrakta företeelser utan att riktas mot människor, visst. Man kan hata en ansiktslös byråkrati, hata attityder som ”sitter i väggarna” eller sociala utkomster utan att hata andra människor. Man kan förbanna orättvisor och umbäranden. Annars är man mycket riktigt inte mycket till människa.
Ändå tycks socialister tro att vrede över orättvisor och personliga upplevelser av detta är unikt för just dem (enligt Ejnermark är jag ju bara en ”apologet” för de härskande). Nilsson skriver som om det bara är socialister som har föräldrar med utkomst från (statliga) försäkringskassan efter att ha slitit ut sig i sitt yrke. Det har jag med, men hur skulle jag kunna förbanna kapitalet när det är den offentliga sektorn som sliter hårdast på människor? Sjukskrivningar är betydligt större i landsting och kommuner än i privat sektor (även om det finns missförhållanden överallt). Man måste inte heller stoppa in sådana tragedier i en allomfattande konspirationsteori där allt elände är någon annans fel, särskilt inte en som utmynnar i receptet ”all makt åt staten”.
Handen på hjärtat, Petter, hur många av dina socialistiska vänner vid universitetet har ”känt klassamhället på huden”? Själv har jag just i den miljön mött så många salongsradikaler som verkligen föraktar vanligt, arbetande folk. Du måste ha mött dem själv. Litar du på dem för att de proklamerar sitt hat även mot ”kapitalister”? Eller är det ett inträdesprov man klarar genom sina föräldrars yrke eller vedermödor, som du verkar lägga stor vikt vid?
Socialister har ett problem med sitt hatande, och nej, det beror inte på att de är ensamma om att se elände och orättvisor. Vänsterpartiet är för närvarande inne i en förändringsprocess just på denna punkt, de ska bli gladlynta istället för hatiska och aggressiva. Som jag skrivit tidigare förebådar detta en större förändring än de förmodligen tänkt sig. Noterar i kommentarerna till mitt inlägg att även min efternamne Anders ställer sig oförstående till klasshatandet. Splittringen är bra och nödvändig.
Stor humor
Presidentvalet i USA lämnar mig rätt likgiltig. Men det här klippet är fullkomligt briljant. Skulle vara intressant att se i en svensk version inför 2010. Och kommer den att handla om Sahlin eller Reinfeldt?
Allt är tjockisarnas fel
Det här måste vara den kompletta raden i alarmistbingo. Ett gäng forskare har kommit på att tjockisar är inte bara ett hälsoproblem, det är deras ätande som gör maten så dyr, och att denna transporteras över jordklotet. Dessutom promenerar de mindre. Sjukvårdskrisen, global uppvärmning och höga matpriser i ett. Bingo! Ja, åtminstone för forskarna som får anslag att skatta tjockisarnas ”kostnader” i detalj de närmaste åren.
Att sedan tjockisar kostar sjukvården mindre än normalviktiga och att global uppvärmning ökar skördarna (eller att det finns andra lösningar och värre skurkar i matfrågan) vill man kanske inte låtsas om när det vankas kravmärkt syndabock till middag. En Särimner för moralister och alarmister.
(Via HAX)
Statstelevisionen och repressionen
(Bilden från www.martysmith.org)
Jacob Zuma heter den sydafrikanske ANC-ledaren som tror att man kan duscha bort HIV. För detta har han vederbörligen hånats och karikerats. Tecknarna har dock hotats med drakoniska stämningar när de karikerat makten. Det är en av de där barnsjukdomarna man tror ska växa bort i en fullmogen demokrati.
I Sverige består det totalitära arvet bland annat av att vi har en statstelevision, SVT, som tidigare hade monopol på etersändningar. Nu är monopolet borta, och snart den skamliga straffskatt på kommunikation som finansierar det. Om bara någon politiker vågar ta striden mot vad som fortfarande är en betydande maktfaktor, som frambringar samma vördnadsfulla kryperi för ”public service” som en gång hovet.
Att SVT är en totalitär maktfaktor bekräftas inte bara av hyllningskvällar till Kubas diktator, eller raden av gråterskor när Berlinmuren föll. Deras inställning till att satiriseras står inte Jacob Zuma efter. Nu har de via webbhotellet stängt ner sajten boyahed.com som behagade skoja om SVT:s magstarka beslut att ge sig in i begravningsbranschen. Läs mer på Lakes Lakonismer, som också hotats.
Lägg ner SVT.
Seduction of the innocent 2.0
Jag läser för närvarande David Hajdus “The ten cent plague – The Great comic book scare and how it changed America”. Paniken kring hur serietidningar skulle göra ungdomar våldsbenägna, fascistoida och homosexuella satte rejäla spår i USA, särskilt efter psykologen Frank Werthams ”Seduction of the innocent” i början av 1950-talet. Mer än hundra olika lagar mot serietidningar initierades på statlig och lokal nivå. Kongressen anordnade hearings. Mer än åtta hundra tecknare, publicister och redigerare blev av med sina jobb och kom i de flesta fall aldrig att publiceras igen.
I Sverige var det bara maoisten Nils Bejerot (som hävdade att serier var narkotika) och kommunisterna i riksdagen som ville förbjuda serier, vilket vi idag kan skratta åt. Eller kanske inte. Så sent som 1989 åtalades seriemagasinet Pox för våldspornografi, bland annat för att i grafisk form illustrerat historier ur Bibeln. Pox frikändes.
I vilket fall som helst är det en påminnelse om hur illa det kan gå om dårar som kristdemokraten Anders Bergsten får hållas. Bergsten har just fått sina 15 minuter via en artikel om att förbjuda dataspelet Grand Theft Auto 4. Herr Klokbok, Carl Svanberg och Johanna Nylander skriver bra. Och Dennis avslöjar att Bergsten inte bara är en korkad alarmist i allmänhet, utan därtill manipulerar sina citat.
Själv tänkte jag kort lägga till en sak apropå Bergstens flitiga referenser till nationalsocialister och koncentrationsläger för att exemplifiera avtrubbning. Nationalsocialisterna var benhårda motståndare till dekadens, avvikelser, droger och förfall, som de skyllde på kapitalismen. I Nazityskland tilläts inget excellerande i brott, våld och sex. De hade varit de första att förbjuda dataspel som GTA, och slänga dem bland degenererad litteratur på bålen. Ungdomen skulle fostras och tuktas i ett välordnat, prydligt och disciplinerat samhälle. Det var denna vilja till renhet och fostran i den totalitära statens regi, bland annat medelst censur och förbud, som trubbade av och skapade kallblodiga mördare. Tänk på det, Anders Bergsten, innan du somnar med händerna knäppta ovanpå täcket.
Varför hatar vänstern?
Det har blommat upp lite kollektiva socialistbloggar på sistone, det är säkert en organisationsform som passar. Ett nytillskott heter Proletärbella. Jag tänkte faktiskt avstå från att göra mig lustig över att det bakom det feminint klingande namnet tycks dväljas enkom unga män eller det faktum att dessa ungsocialistiska grabbar ägnar sig åt att agera kollektiv motvikt till en 17-årig MSU-flicka (förvisso en väldigt smart sådan).
Det finns en viktigare fråga att ta upp. Jag läser nämligen att ungsocialisterna med denna sin opposition ”hämtar… lite av sitt klasshat”. Vilket för mig till ifrågasättandet av detta hat: Varför hatar vänstern? Vem hatar ni? Och med vilken rätt?
Jag fick för ett tag sedan en kommentar från en ”Johan” som avslutades ”med välgrundat klasshat”. Jag svarade då:
Får jag för övrigt fråga på vilka grunder du går och sprider ”klasshat” omkring dig? Utöver att det är en primitiv tanke att döma folk utifrån ras, kön eller klass/inkomst (eller föräldrars klass/inkomst). Du känner såvitt jag vet inte mig, vad vet du då om min klass? Vad vet jag om din? Du kanske är läkarson eller annan välbärgad medelklass närandes lite tokradikala revolutionära drömmar i dina tonår som så många andra i vänstern. En sådan som ser ner på verklig arbetarklass. De som lyssnar på dansband och Per Gessle, läser Guillou, röstar på sossarna (och i andra hand på moderaterna), åker på husvagnssemester och handlar utan tanke på ”ekologi” och ”rättvisemärkt”. Vad vet jag vilken klass det är du hatar, egentligen? Kanske är det din egen, som du projicerat på dina meningsmotståndare.
Eller så kanske du är ”riktig” arbetarklass (OBS! Det räknas inte att din farfar jobbade på bruket). Ger det dig rätt att hata andra? Hur du är född eller vad för karriärväg du har valt? Och vem hatar du egentligen, alla som inte tycker som du, eller alla som inte är som du?
Samma fråga riktas härmed till var och en av Bellaproletärerna.
(Uppdatering: Bloggaren Loke ger sig på ett svar som dessvärre innehåller mer ord och invektiv än svar på frågorna ovan. Visst kan man hata en människa som gör andra människor illa, dvs på grund av deras valda handlingar. Men att hata en hel grupp av människor på basis av deras ursprung, yrke eller inkomst, det är något annat. Vare sig ursäktat eller förklarat av Loke.
Om det nu är rätt att ”klasshata”, Kristoffer, vilka hatar du då? Hatar du mig? Är det på grund av att du inte kan hantera att vi inte har samma åsikter och uppfattningar, för du kan rimligen inte känna mig särskilt väl till andra egenskaper? Hatar du socialister med täta föräldrar? Hatar du kulturvänstern som väl aldrig gjort ett proletärt handtag? Hatar du liberaler med enkel bakgrund? Hatar du på grund av din egen bakgrund eller dina egna åsikter?)
Kan sjen
Puh! Ingen kan som en tvååring med begynnande trotstendenser upplysa en om det djupt kränkande i att hjälpa någon som inte behöver hjälp. En liten knappt märkbar hand ifall han skulle ramla när han klev ur vagnen möttes nyss med tårar och gallskrik, som ändå var en västanfläkt mot när jag i ett anfall av missriktad välvilja hjälpte till att få av jackan. Waaah!
Kunde man, måhända på ett något mer verserat sätt, uttrycka samma känsla någon gång emellanåt, så skulle det inte bli mycket kvar av farbror staten.