Högerpopulismens järnhårda lag, igen
I samband med Ron Paul-kampanjens förfall från radikalt marknadsliberal kraft till gränsstängande kufsekt skrev jag om ”högerpopulismens järnhårda lag”, hur invandringsfientlighet tenderar att dominera andra politiska frågor om det ingår i ett program. Man kanske snarare ska se det som en variant på Greshams lag, där ofrihetlig politik tenderar att driva ut eventuella frihetliga inslag. Båda komponenterna fanns naturligtvis från början, men det illustrativa är hur en restriktiv syn på invandring tenderar att ta över och dominera populistiska politiska rörelser, trots att det kanske inte var avsikten från början.
När Ali Esbati skriver intressant på Aftonbladet Kultur om norska Fremskrittspartiet är det ett annat och mera närliggande exempel på hur invandringsfientligheten kombineras med ett i övrigt till stora delar sympatiskt idégods. Esbati skriver:
”Idag vill partiet privatisera stora delar av vårdsystemet, lägga ut fler av polisens uppgifter på upphandling, sänka skatter, särskilt på bilar och bensin, bygga mer väg och ”stödja alternativ forskning” om klimatförändringarna. Konstnärer ska berövas statsstöd. Presstödet tas bort”
Med undantaget för statligt stöd till utpekad forskning låter det ju hyfsat. Framskrittspartiet har därtill ideologiska utbildningar med hänvisningar till liberala klassiker som Milton Friedman, Friedrich Hayek och Ayn Rand och kallar sig rentav ”liberalistiskt”, alltså klassiskt liberalt. Därmed finns säkert många som frestas att tro att en röst på Fremskrittspartiet skulle ge en i stora delar liberal politik, med möjligt undantag för invandringen. Med det är här som högerpopulismens lag slår till. Fremskrittspartiet har nämligen gjort den här vändan en gång redan.
I slutet på 1980- och början på 1990-talet fanns också många liberala krafter i Fremskrittspartiet. Främst i ungdomsförbundet och bland de anställda. Carl I Hagen flirtade ogenerat med nyliberala tankegångar och åkte på libertarianska världskongresser. Han intervjuades 1989 i Nyliberalen där en lyrisk skribent beskriver honom som en av hjältarna ur Rands böcker. FMSF skickade hyllningstelegram när de gjorde valframgångar.
Och, det är sant, invandringen var då ingen stor fråga. Den fanns där och Hagen mumlade om att så länge man hade en välfärdsstat så kunde man inte ta steget fullt ut till fri invandring, och med detta lät man sig nöjas. Samtidigt fanns i Frp en stor och icke-ideologisk massa som förvisso talade skattesänkningar men ville finansiera allt med att skära på ”kostnaderna för invandringen”, vilket också skulle räcka till välfärdsstatliga satsningar.
I mitten på 1990-talet, efter ett sämre val, gjorde Hagen helt om. Nyliberalerna rensades effektivt ut från ungdomsförbund och administration. De hade tjänat som nyttiga idioter med intellektuell överbyggnad och alibi åt ett parti utan egen idétradition, men smädades nu som extremister (vilket ju i någon mening är sant i relation till halvrasistsiska välfärdskramare, åtminstone i Norden). Själv blev Hagen välfärdspopulist, framför allt i att överträffa utgifter till äldre och åldringsvård. Även invandringsskepsisen fick en mer framträdande roll.
Nu flirtas det visst återigen med liberala tankegångar i Fremskrittspartiet, några liberaler verkar ha överlevt och andra rekryterats med nytt hopp och säkerligen i vissa fall en ärlig övertygelse. Men tillåt mig tvivla. Jag tror att det återigen handlar om att bygga upp en respektabel yta, snarare än att dumpa välfärds- och invandringspolitiken.
Varför skulle annars ett namn som Hans Hoppe leta sig in på Fremskrittspartiets lista av liberala klassiker som Friedman, Hayek och Rand som de använde på sin internutbildning för några år sedan? Hoppe är en perifer tänkare, en kufanarkist som hänger kring Lew Rockwell och andra som kidnappat Ludwig von Mises intellektuella arv. Hoppe ägnar sin tid åt att kritisera demokratin som idé till förmån för kungadömen (!), samt haverera kring att allt ont i världen kan härledas till USA:s inblandning i första och andra världskriget. Han låter även märka en mycket skeptisk syn på invandring och mångkulturella samhällen som socialt fenomen.
Det är ett störande faktum att främlingsrädsla, rasism och liberalism i politiken inte sällan hamnar nära varandra, särskilt vid populistiska partibildningar. Ny Demokrati dök upp som ett kul och frejdigt alternativ för sänkta skatter, mindre förmynderi och kraftigt minskade statsutgifter, men havererade ändå i främlingsfientlighet på bara några år (utan att ha varit någon som helst kraft för mindre statsutgifter och sänkta skatter). Detta får liberaler inte blunda för, och att vänstern med sina institutionaliserade gruppmotsättningar och sitt nationalistiska välfärdsstatskramande har sina problem med invandringsrädsla och rasism (vilket också skapat populistpartier, som Dansk folkeparti och Sverigedemokraterna, liksom Framskrittspartiet under perioder som senare delen av 1990-talet) får inte dölja att problemet finns även på hemmaplan. Lika lite som man i finborgerlig anda ska akta sig för allt vad folkligt populära frågor heter kan man blunda för att om detta anslag kombineras med minsta otydlighet om värdet av öppna gränser och öppenhet mot omvärlden (som alltid varit en bärande del av den västerländska civilisation som nu åberopas till intäkt för motsatsen) så kommer resultatet att bli allt annat än frihetligt och liberalt.
Joakim
juli 31, 2008 @ 3:30 e m
”Hoppe ägnar sin tid åt att kritisera demokratin som idé till förmån för kungadömen (!)”
En snabb fråga:
Har du ens läst ”Democracy the God that failed” av Hans Hermann Hoppe?
Ja, han kritiserar demokratin, rätt rejält till och med, men han gör det knappast till förmån för kungadömen, som han också dömer ut helt.
Mattias Svensson
juli 31, 2008 @ 4:46 e m
Hej, erkänner att jag läst artiklar och tidningscitat. Det där med kungadömen över demokrati kommer från det sistnämnda. Läsningen har inte givit mersmak. Det där med att folk inte ska kunna flytta in i ett land för att det råder privat äganderätt är ju exempelvis helt nipprigt. Du kan ju inte förbjuda folk att vare sig resa in i landet, ta in på någon av alla de marknadsinrättningar som ger folk tak över huvudet, hotell, rum att hyra, köpa hus etc etc eller att fritt ta de jobb som folk vill anställa dem till. Och någon kollektiv diskrimineringsrätt utövad av staten över ett helt territorium följer ju inte av att du bestämmer vem som får kliva in i din lägenhet, eller hur? Det finns ju inget kollektiv som ”äger” landet som helhet.
Joakim
juli 31, 2008 @ 3:36 e m
… dessutom, för att komplettera mitt tidigare inlägg, är Hoppes poäng beträffande invandring att i ett samhälle där all mark ägs privat står det i markägarnas rätt att fritt diskriminera, på vilka grunder som helst, vilka som får beträda deras mark… på samma sätt som jag fritt får diskriminera fritt vem som får och inte får komma in i min lägenhet.
Chockerande och kontroversiellt? Kanske. Fel? Well, låt oss diskutera 🙂
Joakim
juli 31, 2008 @ 5:28 e m
Fast, alltså, teorin är utformad med en samling privatägt land i åtanke. Och eftersom allt land är privat blir det således ”menlöst” att tala om ”länder” i vanlig bemärkelse. Detta eftersom Hoppes, och vad jag vet Oppenheimers och Nozicks också, definition av en stat är ett territoriellt våldsmonopol. Ett ”land” är i dagens läge inget annat än ett territorium som följer samma lagar och har samma ledare. Man kan säga att en land omfattas av det ”public land” som staten ”äger” (eller i vart fall kontrollerar).
Tar du bort det territoriella monopolet, och låter all mark ägas privat av olika ägare, blir varje individuell landlott att betrakta som suveränt territorium. För enkelhets skull bortser jag nu från teorin, som han också för fram, om konkurrerande polis, lagväsende osv.
Med denna syn blir ju då varje privatägt land, ett eget ”land”. Och det blir således då upp till landägaren att bestämma vilka han vill ha på sin mark. Men han kan ju knappast hindra den grannliggande markägaren från att ta in vilka människor som helst på dennes mark.
Således, när du säger att ”[man inte kan] förbjuda folk […] att ta in på någon av alla de marknadsinrättningar som ger folk tak över huvudet, hotell, rum att hyra, köpa hus etc etc eller att fritt ta de jobb som folk vill anställa dem till.”
… så har du givetvis 100%, om inte 110%, rätt.
Ägaren av en marknadsinrättning som hyr ut ett rum, säljer hus, anställer folk osv har ju full rätt att göra det, eftersom det är dennes egendom, och ingen kan ju förbjuda honom från att göra det. Hoppe gör också detta väldigt tydligt i ”Democracy”.
Notera att även Mises, vars arv du du säger att Hoppe och Rockwell (och jag antar Rothbard också??) har kidnappat, var för ”separation”, i alla fall ända ner till en liten by. Vad Hoppes teori ang detta i princip kan jämföras med är om alla byar i hela Sverige ”gick ur” Sverige. Det blir ju menlöst då att tala om Sverige, på samma sätt som det var menlöst att prata om ”Frankrike” innan alla små områden där enades med våld (när det nu skedde…).
Hoppe menar då att det skulle vara upp till byarna eller vem/vilka som nu äger området byn ligger på, att bestämma vilka som får och inte får beträda marken där. Ingen annan har rätt att tvinga ägaren/ägarna till området att acceptera människor de inte vill ha, på samma sätt som byn i fråga inte har någon som helst rätt att hindra grannbyn från att ta in vilka som helst.
Så det är menlöst att kritisera Hoppes teori, med referens till ”länder” eller ”stater”, eftersom han är anarkokapitalist, och argumenterar således för att inte ha en stat, eller ett territoriellt våldsmonopol, och följaktligen heller inte några länder i egentlig mening.
Man kan säga så här:
Jag är emot att bli filmad på offentliga platser, men har inget emot att bli filmad på en privat inrättning. Om all mark är privatägd skulle jag inte ha ngt emot att bli filmad överallt. Således kan jag inte direkt svara på frågan om jag är för eller emot ”kameraövervakning” eftersom det beror på vem som äger marken.
Enkelt förklarat, vad boken går ut på är att visa att teorin om privat och offentligt ägande kan appliceras på själva statsapparaten. Han kallar monarki för privat ägande, och demokrati för offentlig ägande, och drar vissa slutsatser från det. Slutsatser som till viss del baseras på det det Mises tog fram i Theory and History (väldigt bra bok för övrigt).
Grovt sett kommer han bland annat fram till att monarkier i mindre utsträckning ”suger ut” sitt omrpdes välstånd, medan demokratier gör det i större utsträckning.
Han poängterar också att han tycker det var bra att monarkin föll, men påpekar samtidigt att det som kom efter var sämre ur denna, utsugande, synpunkt.
Visst, det kanske är kontroversiellt, men det är helt klart en intressant diskussion, och jag tycker inte att man ska avfärda den utan att ha satt sig in i den. Rekommenderar dig att läsa den, om inte annars så det kan vara bra för att hålla sina fiender nära 🙂 Erbjudandet står givetvis fortfarande fast.
Dessutom, den ultimata slutsatsen han kommer fram till i boken är också att både monarki och demokrati är ”dåliga” system, och han argumenterar därefter för ”natural order”, eller marknadsanarkism, enligt ”free association”.
Mattias Svensson
augusti 1, 2008 @ 8:09 f m
Men detta land, eller denna by, skulle bestå av affärer som folk kan handla i, vägar som måhända finansierades med avgifter så att ägaren har intresse av att de används, samt boende som i olika former erbjuds på marknaden. Vad är logiken i att en majoritet byfånar skulle få köra över deras intressen och säga att hit får ingen främling komma?
Tobias Lindgren
juli 31, 2008 @ 7:02 e m
Om du tror att det är ”rasism” och ”invandringsrädsla” som bygger upp sd, DF och FrP vet du ganska lite om det du skriver om.
Mattias Svensson
augusti 1, 2008 @ 8:05 f m
Jag tror säkert att det kan finnas många andra motiv i vissa fall. Det tragiska är ju att så många av dessa motiv bara blir utanpåverk när restriktiviteten tar över och blir huvudfrågan. Inte alltid, sd till exempel är ju direkt sprunget ur den nationalistisk-rasistiska rörelsen i Sverige.
Anonym
juli 31, 2008 @ 10:34 e m
Hoppes logik haltar betänkligt. Man har förvisso rätt att diskriminera på sin egen mark men man har knappast rätt att tvinga sin granne att diskriminera.
Hoppe försökte försvara en restriktiv invandringspolitik med äganderättsargument på en libertariansk konferens i Berlin 1998. Detta fick en mer radikal libertarian att organisera en handuppräckning bland deltagarna som kunde tänka sig att låta utlänningar beträda deras mark.
Hoppe såg inte så glad ut 🙂
Mattias Johansson
juli 31, 2008 @ 10:59 e m
Du har väl rätt i mycket men saken är väl ganska enkel: ”Högerpopulistiska” partier växer pga av den smygande demografiska omvandlingen av västeuropa till föld av massmigrationen från världens krisområden i Afrika och Mellanöstern. Konstigt vore det annars. Tips: läs dagstidning om vad som händer.
Access TV hade en bra intervju med Roger Scruton om detta.
Mattias Svensson
augusti 1, 2008 @ 8:14 f m
”Massmigration” behöver ju nu inte vara en dålig affär, det beror i stor del på vilken politik man för. Och vad har ovanstående partier för eminent lösning?
Erik Herbertson
juli 31, 2008 @ 11:38 e m
Hans-Hermann Hoppe gillar monarki bättre än demokrati, även om monarkin för honom inte är det ideala. Hoppe är en rasist och pajas som varje omdömesgill liberal gör klokt i att hålla på avstånd.
Libertarianen Tom Palmer har vederlagt Hoppes invandringspolitik:
http://www.tomgpalmer.com/archives/014584.php
Palmer skriver också om Hoppes samröre med den tyska ultrantionalistiska tidskriften ”Junge Freheit”:
http://www.tomgpalmer.com/archives/022289.php
http://www.tomgpalmer.com/archives/022319.php
Intressanta är kommentarerna från tyska libertarianer som fördömer Hoppe.
Joakim
augusti 1, 2008 @ 11:28 f m
Anonym sa:
”Man har förvisso rätt att diskriminera på sin egen mark men man har knappast rätt att tvinga sin granne att diskriminera.”
Exakt, och det är precis vad han säger också. Med tillägget att ingen kan tvinga någon annan att inte diskriminera också.
Mattias sa:
”Men detta land, eller denna by, skulle bestå av affärer som folk kan handla i, vägar som måhända finansierades med avgifter så att ägaren har intresse av att de används, samt boende som i olika former erbjuds på marknaden. Vad är logiken i att en majoritet byfånar skulle få köra över deras intressen och säga att hit får ingen främling komma?”
Det kan dom ju knappast göra, om inte en samling byfånar äger marken som affärerna ligger på, eller vägarna som leder till affären. Samtidigt, om man hyr ett hus, för att ha en affär i, av byfånarna (dvs ägarna), har man ju givetvis en nyttjanderätt av detta, och har rätt att släppa in vem som helst i sin affär.
På samma sätt som ngn som äger ett bostadshus som jag hyr en lägenhet i, inte kan säga till mig att jag endast får släppa in vissa folkslag i min lägenhet. Å andra sidan, om han märker att jag gör det, och inte gillar det, har han rätt att inte fortsätta hyra ut till mig, på samma sätt som jag har rätt att inte hyra av honom om jag tycker att hans attityd eller ”ordningsregler” är fel/dåliga.
Erik Herbertson sa:
”Hoppe är en rasist och pajas som varje omdömesgill liberal gör klokt i att hålla på avstånd.”
Pajas, well, det får stå för dig. Men rasist? Snart är han väl nazist och homofob också… eller det är säkert ngn som hävdat att han är det redan, trots att hans två största förebilder, Mises och Rothbard var av judisk härkomst, likaså Walter Block. Han är dessutom vän med Justin Raimondo, som är homosexuell.
Vari ligger rädslan i det han säger? Har inte folk en rätt att sammanfatta sig med vem som helst? Och i en värld med enbart privat egendom finns inga ”gränser” i egentlig mening, utan endast privat land. Och de som äger mark måste ha rätt att besluta vem som får beträda deras mark eller inte… om man nu uppehåller privat egendom som en absolut princip, vilket Hoppe också gör.
Slutsatsen kanske är impopulär, men om man hävdar att man inte har rätt att diskiminera, eller har rätt att tvinga någon annan markägare att diskriminera/inte diskriminera, då håller man inte längre upp privat egendom som en absolut princip. Det är givetvis helt ok det också, men förstå att det är den utgångspunkten han utgår ifrån.
Som jag sade förut, jag kan inte säga att jag är för eller emot invandring, eftersom det beror på vem som äger marken. Idag, när vi har i offentlig mark, har jag inget emot om folk kommer hit och väljer att bosätta sig här. Men om ”Sverige” skulle bestå av massa små områden, som ägs privat, utan en central statsmakt (dvs anarkokapitalism), vilken rätt har jag att tvinga dessa områden att ha en öppen invandringspolitik? Ingen rätt är svaret.
Kommer vissa områden stänga sig och inte släppa in ”utlänningar”? Säkert, men den ekonomiska realiteten är förmodligen att det lönar sig att ta in nytt folk på ett område, och således skulle många göra det också.
Dessutom, som handuppräckningen mycket riktigt visade, så kommer förmodligen en stor majoritet att tillåta ”utlänngar” att beträda, bo och handla på deras mark, eftersom det är ekonomiskt gynnsamt. Det enda argumentet går ut på är att man marknadsutsätter ”invandringspolitiken”.
Ett exempel, jag håller just nu på att fundera på att flytta till Nya Zeeland och jobba ett tag. För att komma in på en enkelbiljett i Nya Zeeland måste man visa att man har tillräckligt med pengar på bankkontot för att klara sig x antal månader, och för att få uppehållstillstånd måste man visa att man kan språket bra och ha ett intyg på att man har jobb osv. Är detta rasistiskt? Är alla Nya Zeeländare främlingsfientliga? Bara för att Sverige har en mindre restriktiv invandringspolitk än andra länder betyder det inte att de som har mer restriktiva regler är rasister eller främlingsfientliga. Det är ofta inget annat än en blankterm som används för att misskreditera motståndare utan att ens titta till sakargumentet.
Eller ta exemplet med att folk tycker det är så hemskt att man äter hund i Kina. Jaha, men vad tror du en hindu i Indien skulle tycka om han kom till Sverige och såg att vi slaktade och åt kossor?
Joakim
augusti 1, 2008 @ 12:53 e m
Här är Hoppes egna ord (pdf)
Länk, på sidan 78.
”
Assume that all property is owned privately and the entire globe is settled.
[…]
First and foremost, in a natural order, there is no such thing as ”freedom of migration”. People cannot move about as they please. Wherever a person moves, he moves on private property; and private ownership implies the owners right to include as well as to exclude others from his property. Essentially, a person can move only if he is invited by a recipient property owner, and this recipient-owner can revoke his invitation and expel his invitees whener he deems their continued presence on his property undesirable (in violation of his visitation code).
There will be plenty of movement under this scenario because there are powerful reasons to open access to one’s property, but there are also reasons to restrict or close access. Those who are the most inclusive are the owners of roads, railway stations, harbours, and airports, for example. Interregional movement is their business. Accordingly, their admission standards can be expected to be low, typically requiring no more than the payment of a user fee. However, even they would not follow a completely non-discriminatory admission policy. For instance, they would exclude intoxicated or unruly people and eject all trespasser, beggars and bums from their property, and they might videotape or otherwise monitor or screen their customers while on their property.
The situation for the owners of retail establishments, hotels and restaurants is similar. They are in the business of selling and renting and thus offer easy access to their property. They have every economic incentive not to discriminate unfairly against ”strangers” or ”foreigners”, because this would lead to reduced profits or losses.”
Joakim
augusti 1, 2008 @ 12:54 e m
Här är Hoppes egna ord (pdf)
Länk, på sidan 78.
”
Assume that all property is owned privately and the entire globe is settled.
[…]
First and foremost, in a natural order, there is no such thing as ”freedom of migration”. People cannot move about as they please. Wherever a person moves, he moves on private property; and private ownership implies the owners right to include as well as to exclude others from his property. Essentially, a person can move only if he is invited by a recipient property owner, and this recipient-owner can revoke his invitation and expel his invitees whener he deems their continued presence on his property undesirable (in violation of his visitation code).
There will be plenty of movement under this scenario because there are powerful reasons to open access to one’s property, but there are also reasons to restrict or close access. Those who are the most inclusive are the owners of roads, railway stations, harbours, and airports, for example. Interregional movement is their business. Accordingly, their admission standards can be expected to be low, typically requiring no more than the payment of a user fee. However, even they would not follow a completely non-discriminatory admission policy. For instance, they would exclude intoxicated or unruly people and eject all trespasser, beggars and bums from their property, and they might videotape or otherwise monitor or screen their customers while on their property.
The situation for the owners of retail establishments, hotels and restaurants is similar. They are in the business of selling and renting and thus offer easy access to their property. They have every economic incentive not to discriminate unfairly against ”strangers” or ”foreigners”, because this would lead to reduced profits or losses.”
Mattias Svensson
augusti 1, 2008 @ 1:22 e m
”Essentially, a person can move only if he is invited by a recipient property owner”
Det här är ju löjeväckande. Den mesta dispositionen av förvärvad egendom kommer inte med några sådana klausuler, och utgångspunkten ligger inte i att man måste vänta på att bli inbjuden. Så fungerar inga köpcentrum, parker eller ens bostadshus. Det är fritt fram att ringa på hos den man vill besöka, med eller utan skriftlig invitation. Om någon vill göra andras rörlighet till sin angelägenhet ligger bevisbördan på dem.
Joakim
augusti 1, 2008 @ 1:34 e m
Mattias
”Det här är ju löjeväckande. Den mesta dispositionen av förvärvad egendom kommer inte med några sådana klausuler, och utgångspunkten ligger inte i att man måste vänta på att bli inbjuden. Så fungerar inga köpcentrum, parker eller ens bostadshus. Det är fritt fram att ringa på hos den man vill besöka, med eller utan skriftlig invitation. Om någon vill göra andras rörlighet till sin angelägenhet ligger bevisbördan på dem.”
Fast i grund och botten är det ju ingen skillnad på det han säger, och det faktum att man måste ha visum för att få komma in i vissa länder. Man måste bli ”insläppt” så att säga.
Och, även om det i teorin enligt Hoppe skulle ”krävas” en invitation, medger han ju i samma stycke att vägar, köpcentrum, hotell osv skulle ha väldigt ”inklusiva” regler för vilka som får beträda deras mark, och skulle således med största sannolikhet INTE kräva en invitation.
”
Those who are the most inclusive are the owners of roads, railway stations, harbours, and airports
[…]
retail establishments, hotels and restaurants.
[…]
They are in the business of selling and renting and thus offer easy access to their property. They have every economic incentive not to discriminate unfairly against ”strangers” or ”foreigners”, because this would lead to reduced profits or losses.”
Så när du säger att ”[d]en mesta dispositionen av förvärvad egendom kommer inte med några sådana klausuler, och utgångspunkten ligger inte i att man måste vänta på att bli inbjuden”, så stämmer det givetvis.
Däremot, för att ex. komma in i ett ”gated community”, skulle det med största sannolikhet krävas en invitation. Där skulle det troligtvis inte vara ok att gå in på området och börja ringa på dörrar helt ”oinbjuden”.
Linus Myrbäck
augusti 1, 2008 @ 4:59 e m
Hoppes resonemang är faktiskt lite fnoskigt. Det känns snarare som om han har haft som utgångspunkt: ”hur stoppar vi invandrarna”, och sedan försökt att vrida till äganderättens betydelse för att kunna ”sy ihop” liberalism med xenofobi.
Faktum är att man i andra änden kan argumentera för att ”Allemansrätten” ligger helt i linje med en liberal äganderätt. Detta eftersom äganderätten är rätt att ta ett område eller en resurs i bruk, och att en annan människa faktiskt inte kränker den äganderätten genom att bara vistas i ett oexploaterat område eller plocka bär och svamp som annars inte nytjas av områdets ägare.
Linus Myrbäck
Erik Herbertson
augusti 2, 2008 @ 11:51 f m
Joakim skrev: ”Pajas, well, det får stå för dig. Men rasist? Snart är han väl nazist och homofob också…”
Om du läser länkarna jag postade, så fattar du vad jag menar.
Här är mer från Palmer:
”The remarks on the French Revolution and National Socialism are, nonetheless, quite compatible with a certain je ne sais quoi regarding the status of German history, an attitude that Hoppe has expressed in the past in a revie of ”The Failure of America’s Wars,” ed. by Richard M. Ebeling and Jacob G. Hornberger:
——
Hoppe: ”While the facts and the conclusions reached are largely correct and reasonable, the book is not without shortcomings. Even a professed revisionist such as Ebeling cannot free himself entirely from orthodox-leftist historical myths when he appears to liken and classify as on a par the evils of Stalin and Hitler and the socio-economic character of Soviet Russia and Nazi Germany. From 1929 to 1939, in peace time, Stalin and the Bolsheviks killed about 20 million Soviet citizens, for no predictable reason. Hitler and the National Socialists ruined the businesses and careers of hundreds of thousands of German citizens, but the number of people killed by them before the outbreak of the war was only a few hundred, most of them fellow Nazis and all of them for a predictable reason. Even immediately after the onset of the war, when it became known that the Nazis had begun to engage in mercy killings of the incurably insane (euthanasia), the Catholic bishops, led by Bernhard von Galen, openly protested, and German public opinion compelled the Nazis to halt the program. Bishop (later: Cardinal) von Galen survived the Nazi regime. Under Stalin and the Bolsheviks, any such opposition was impossible and Bishop von Galen would have been quickly disposed of.”
—–
Palmer: ”You’ll notice that there is no mention of the Holocaust and the clear implication is that, after all, Jews were not ”Germans,” so what was the big deal? Stalin killed his own citizens, but Hitler, well, just a few hundred. The only killings he mentions are ”after the onset of the war,” and that deals with ”mercy killings” (!!!) No mention of the mass deportations, executions, and enslavement of Jews. That is remarkably twisted and shows a lack of concern for the humanity of a huge percentage of the victims of National Socialism.
(The URL for the review is at http://www.fee.org/vnews.php?nid=3638& . It appeared in the November 1996 issue of The Freeman.) The piece got by the editor, who certainly did not share the view of the author, and caused an uproar when it came out.”
Jag vet inte vilka bevekelsegrunder Hoppe har. Nej, jag tror inte att han är nazist. Däremot är han uppenbarligen rasist. Detta behöver inte ta sig uttryck i antisemitism, då Joakim mycket riktigt skriver att han har förebilder av judisk härkomst. Men hans egendomliga skriverier ovan och hans samröre med Junge Freiheit, får en att dra öronen åt sig. Och det finns antisemiter som ändå har vänskapliga förbindelser med enskilda judar. Även rasister kan vara inkonsekventa. Och rasism behöver inte röra sig om motvilja mot alla typer av folkslag.
Hoppes rasism kommer bl.a. till uttryck i hans aversion mot folkslag med mörkare hud, vilket bl.a. exemplifierades med hans förskräckelse över att i Guatemala se indianer vistas i samma restaurang som vita.
Att kretsen kring Lew Rockwell överlag är nedlusad av rasistiska och konspiratoriska knäppgökar framgår även av Palmers samlingsarkiv, The Fever Swamp:
http://www.tomgpalmer.com/archives/cat_the_fever_swamp.php
Det minsta man i alla fall kan säga om Hoppe är att han är en omdömeslös klant som saknar trovärdighet.
Joakim
augusti 2, 2008 @ 12:14 e m
Linus
”Faktum är att man i andra änden kan argumentera för att ”Allemansrätten” ligger helt i linje med en liberal äganderätt. Detta eftersom äganderätten är rätt att ta ett område eller en resurs i bruk, och att en annan människa faktiskt inte kränker den äganderätten genom att bara vistas i ett oexploaterat område eller plocka bär och svamp som annars inte nytjas av områdets ägare.”
Det beror helt på egentligen. Om området är oexploaterat skulle Rothbard och Locke troligtvis hävda att ingen då äger det, och marken är därför att betrakta som oägd. Således skulle vem som helst ha rätt att beträda den, tills någon för fram ett legitimt krav på ägande.
Ett området kan också ha varit bebott eller ägt, men nu vara övergivet, och om man tror att ett område är övergivet får man väl ta sina chanser på att det är det. Å andra sidan, om det visar sig vara bebott och icke övergivet, då är det markägaren som har rätt att slänga ut dig från hans mark. Allt detta finns rätt genomgående beskrivet i ”Ethics of Liberty” av Murray Rothbard.
Men om ägaren har satt upp t.ex. stängsel, eller på annat sätt gjort sitt ägandeskap över landet synligt, är det tydligt en invasion av äganderätten att plocka bär på hans mark. Å andra sidan kanske ägaren tillåter detta ändå, men att klättra över ett stängsel för att plocka bär har väl ändå inte med allemansrätt att göra?
Vad man måste inse är att om ägaren av marken är den legitime ägaren, så är det helt upp till honom om han tillåter någon på sin mark. Och för att vara den legitime ägaren måste han, enligt iaf. Rothbard och Locke (ev. Nozick också), ha blandat sitt ”arbete” med ”jorden”, för att på ett tydligt sätt ha transformerat ”jorden” till ett ”good”.
Ex, om A är den första som landar på en helt ny kontinent som är obebodd, kan han ju inte bara säga att han äger hela kontinenten. Han måste på ett tydligt sätt blanda sitt arbete med jorden, och vara den första att göra så, för att man ska kunna säga att han äger marken. Och endast de områden han transformerat, och kontrollerar, kan han sägas äga.
Visst ser jag vissa problem med Lockes och Rothbards ägandeprincip när det kommer till ej transformerad mark, men jag har samtidigt svårt att hitta något bättre alternativ som inte är helt subjektivt och slumpmässigt. ”First come, first serve” – principen är ändå rätt ingrodd i människan. Vem annars ska äga mark än den som först gjorde ngt med den?
Ex på Island kan man äga vattendrag. För en liten summa pengar, 100-200 kr, får man beträda ägarens mark och fiska i hans vattendrag (och givetvis behålla fisken). Det finns då ett incitament för ägaren av vattendraget att se till att det finns mycket fisk i vattnet, så att hans vattendrag är ett populärt mål för fiskare.
Det är inte helt orimligt att anta att samma sak skulle kunna inträffa tex. hos en skogsägare som ser till att plantera gott om bär osv, och sen ta en liten avgift för att folk ska få plocka bär på hans område. Om detta var fallet, då skulle ju ett beträdande och bärplockande på hans mark utan att ha betalt avgiften att vara likställt med stöld. Eller?
Det finns även så kallade ”use right” teorier för ägandeskap, men jag måste erkänna att jag är för dåligt insatt i den teorin för att säga någonting om den. Däremot vet jag att Per Bylund har skrivit om och säger sig stödja detta. Det är bara att kolla in hans blogg för mer info.
Joakim
augusti 3, 2008 @ 2:20 e m
Erik Herbertsson:
Aha, så kom då nazistanklagelserna, med en liten extra dos av förintelseförnekelse 🙂 Jag väntade mig bara något sådant. Ungefär som att Chomsky blivit beskylld för att vara nazist och förintelseförnekare. Blir bara tragiskt. När kommer homofob-anklagelserna?
Det enda jag ser av din citerade text är att Hoppe hävdar att Stalin dödade fler än Hitler, och att Stalin dödade massvis med folk i fredstid medan Hitler endast dödade massvis med folk efter att kriget hade brutit ut. Detta är faktiskt implicerat i det Hoppe säger, till skillnad från Palmers slutsats, att Hoppe implicit förnekar förintelsen, vilket han inte alls gör.
Dessutom är det lätt att förstå av texten att Hoppe menar att den tyska staten använde ”mercy killings” av obotligt mentalsjuka som ett publikt svepskäl till att avrätta dom. Det är således inte Hoppes ståndpunkt att det är ”merciful” att avrätta obotligt mentalsjuka.
Om Hoppe ex följer vad Rothbard har sagt, vilket är väldigt sannolikt, så är Hoppe inte ens för att man tvångsmässigt ska kunna spärra in mentalsjuka. Rothbard argumenterade väldigt utförligt för att tvångsinrättningar för mentalsjuka är fel, och om Hoppe nu håller med sin lärare och förebild i detta, hur skulle han kunna tycka det är fel att spärra in dom, men rätt att avrätta dom? Dessutom är Palmers slutsats att Hoppe implicit menar att judarna inte var ”tyskar så vad var grejen?” ocskå felaktig. Jag kan inte uttolka något sådant överhuvudtaget från det han visar i citatet.
Vill också poängtera att Rothbard och Hoppe var kollegor i ca 10 år från 1985 till Rothbards död. Och det var Rothbard som mer eller mindre fixade jobb åt Hoppe på University of Nevada, där de båda kom att undervisa tillsammans.
Slutsatserna Palmer drar är grovt felaktiga och ett hafsverk av någon som uppenbarligen vill smutskasta Hoppe och Mises institutet.
Jag har ett talesätt, som kommer från Bill Hicks, som jag försöker följa, som lyder: Never trust a man who starts every sentence with ”I think what God meant to say was…”
Likväl kommer jag ända spekulera i vad Hoppes poäng med det citerade stycket är, utan att ha läst det i sin helhet. Hoppe gör en distinktion mellan förutsägbara brott och icke förutsägbara brott, och menar att de ekonomiska implikationerna av förutsägbara brott är mindre än de av icke förutsägbara brott. Förutsägbara brott kan man ex vänja sig vid (som skatt, som Hoppe hävdar är stöld), , försäkra sig mot eller i största möjliga mån försöka undvika. Oförutsägbara brott, som att plötsligt blir rånad eller bestulen är svårare att skydda sig mot. Således gör han den distinktionen, att medan Stalin begick fler och mer oförutsägbara brott, gick nazisternas brott, iaf i början innan kriget, att förutse. Om det stämmer eller inte vet jag inte, men jag tror det är vad han menar. Och det finns en ekonomisk skillnad mellan förutsägbara och oförutsägbara brott.
Jag har läst mycket, om inte allt, vad Palmer har sagt om Rockwell, Mises institutet osv, och det enda jag ser är lösryckta citat, och en massa andra- och tredjehandsinformation.
Det är kul att se att samma människor som går i taket och gråter för att Klein presenterar Friedman på ett dåligt sätt, och för att DN missrepresenterar Norbergs ståndpunkter, själv hänger sig till samma beteende när det gäller Hoppe, Rockwell, och Mises institutet. Tror Hoppe kallade detta för ”performatory contradiction” 🙂
Tvivlar också på att de som kritiserar Lew Rockwell, Hoppe och LvMI har läst särskilt mycket av vad någon av dom sagt. Tror mest det handlar om det man läst hos Palmer, vilket jag inte tycker är särskilt pålitligt, hederligt eller ens trovärdigt framfört. Jag har ex läst 3 böcker av Hoppe (Theory of Socialism and Capitalism, Ethics of private property, och Democracy), samt lyssnat på timmar av föreläsningar (finns huuuur mkt som helst på mises.org), och inte hört något som öht har med rasism, nazism eller förintelseförnekelse, eller ngt som helst i den riktningen att göra. Snarare tvärtom.
Dessutom är sprickan mellan Cato och LvMi och Rockwell djupgående, ända sedan Rothbard hoppade av Cato och startade LvMI tillsammans med Rockwell, och bör tilläggas Ludwig von Mises änka, Margit von Mises. Att hävda att Rockwell kidnappat Mises tycker jag således återigen är lite att ta i, då han ändå skapade LvMI tillsammans med, om inte den främsta så en av de främsta av Mises elever, Rothbard, och Mises änka. Ända sedan den tiden har det, tyvärr, rått en bitter fejd mellan dessa två organisationer. Cato verkar mer inriktad på policybeslut och politik, medan LvMI är mer intresserad av ideer och akademiska saker.
Mises var dessutom aldrig en populär ekonom eller tänkare. Tror inte ens att han hade en betald professortjänst i USA. Och såvitt jag vet så har Cato i sina utbildningar velat tona ner hans roll i historien som en ”perifer tänkare” (för att låna Mattias ord), till förmån för de betydligt mer moderata Milton Friedman och Friedrich Hayek. Detta troligtvis för att det är lättare att peka på dessa två för att få igenom policyförändringar än att peka på den långt mer radikala Mises.
Slutligen, om vi ska snacka invandring kan man ju också peka på att Walter Block, en av de mest framstående på LvMI är för öppen invandring, och Hoppe är emot. LvMI har ingen gemensam åsikt om detta, eller väldigt många andra saker för den meningen.
Erik Herbertson
augusti 3, 2008 @ 9:35 e m
Joakim, varken jag eller Tom Palmer anklagar Hoppe för att vara nazist eller förintelseförnekare heller. Den mest välvilliga tolkningen jag gjorde om Hoppe var att han är ”en omdömeslös klant som saknar trovärdighet.” Hoppe anklagas inte heller av Palmer för att stödja ”mercy killings”. Läs innantill!
Men jag tycker i likhet med Palmer, och flera andra som reagerade på artikeln när den kom in, att det är minst sagt förbluffande att förminska relevansen av judeutrotningen (vilket inte har med kriget att göra) när man ska försöka sig på att jämföra totalitära regimer. Tycker du inte det är knepigt att du själv måste spekulera i vad Hoppe menar? Det Hoppe skrivit står där att läsa, och det är vårdslöst av honom att lägga fram det på det sättet han gjorde. Det spelar bara i händerna på de verkliga förintelseförnekarna och judehatarna.
När det gäller Rockwell och Misesinstitutet skriver du att du har läst mycket av Palmers kritik, men att ”det enda jag ser är lösryckta citat, och en massa andra- och tredjehandsinformation”. Ja, inte heller här kan du ha läst mycket innantill. Till skillnad från Naomi Klein och DN Kultur har Palmer som vana att publicera länkar till de texter han citerar.
Att du läser slarvigt visar också din undran om anklagelser mot homofobi när det gäller Hoppe. Ja, det fanns det ju i den allra första länken jag skrev, den där Palmer sågar Hoppes invandringspolitik. Men där har vi iofs andrahandsinformation och det är inte Hoppes tal om Palmers ”ambassad” som var det relevanta i den artikeln. Hoppe diskuterar inte bara äganderätten i sin framtida anarki, han har väldigt bisarra synpunkter på hur invandringspolitik ska se ut idag.
Don Boudreaux, som tidigare var chef för Foundation for Economic Education, har också kritiserat Hoppes invandringspolitik:
http://cafehayek.typepad.com/hayek/2004/09/hoppeing_mad.html
Det är således inte bara en konflikt mellan Cato Institute och Misesinstitutet. Och Margit von Mises är ju död, så vad hon skulle säga idag vet vi inte, men jag betvivlar att hon skulle ställa sig helt okritisk mot det institut som bildats i hennes mans namn. Alla som skriver för mises.org eller på Lew Rockwells sajt är inte dåliga skribenter. Speciellt på mises.org har jag själv funnit flera intressanta artiklar. Men de personer som Palmer kritiserar borde rimligen oroa även de som i god tro läst vad de tyckt vara bra artiklar i övrigt på sajterna.
Chris Tame, som var chef för brittiska Libertarian Alliance, och tog del av Palmers kritik via mig, skrev i ett privat mejl till mig strax före sin död att han var djupt oroad över Hoppes utveckling, som han hade följt. Tame kunde gilla mycket av vad olika skribenter skrev på Lew Rockwells sajt, och jag var inte alltid överens med Tame (bl.a. hans anarkism). Men han hade omdömet att se de oroväckande tendenserna, till skillnad från sin efterträdare Sean Gabb.
Du avstår fortfarande från att överhuvudtaget nämna Hoppes samröre med Junge Freiheit. Inte heller detta tycker du är problematiskt. Vad är du för en människa? Det kanske känns bra att inte ha skrivit ut hela ditt namn nu när du har gjort till åtlöje. Enjoy your denial!
Joakim
augusti 4, 2008 @ 1:19 e m
Nej, Erik, jag har läst vad Palmer har sagt, även ang. homofobi. Jag väntade bara på att du skulle ta upp även den anklagelsen, vilket du också gjorde.
Dessutom är undertonen och andemeningen av det Palmer, och du, skriver också att anklaga Hoppe för just nazismsympatier (eller iaf judehat), vilket även det är olyckligt och fel. Sen att han, enligt dig och Palmer, formulerat sig som så att folk (du och palmer inräknat) kan tro att han är förintelseförnekare eller nazist är väl också olyckligt, men det är knappast något man kan lasta honom för. Det är ju trots allt vad du och Palmer läser in i texten, inte vad jag läser in i texten. Jag läser ej heller in ngt sådant i något annat som jag läst eller hört av Hoppe.
Tror även att en del av agitationen mot Hoppe handlar om en fotnot från Democracy, som verkar ha rört upp en hel del ont blod.
Och som sagt var, poängen med det han skriver i stycket Palmer citerade, är att peka på skillnaden mellan förutsägbara brott och oförutsägbara brott. Faktum är ju att väldigt många framstående judiska tänkare flydde från Österrike och Tyskland, eftersom dom såg vart det barkade, bla. Mises och Hayek. I Sovjet hade väldigt många inte samma ”tur”.
Ang. Junge Freiheit vet jag inte ens vad det är för tidning, eftersom jag aldrig läst ngt i den. Har kollat på Wikipedia, och ser inget opassande där. Och vari ligger Hoppes ”samröre” med tidningen? Att han har blivit intervjuad där en gång? Kallar knappast det samröre. Har läst intervjun och hittar inte heller i den intervjun något att bli upprörd över. Å andra sidan, kan inte läsa tyska men translate.google.com funkar rätt bra.
Så tack, jag fortsätter gladeligen mitt ”förnekande”.
Linus Myrbäck
augusti 4, 2008 @ 7:42 e m
Joakim:
Ang. Allemansrätten och liberal äganderätt hänvisar jag till följande uppsats av P-O Samuelsson.
http://www.nattvakt.com/online/bilagor/aganderatt.htm
Det är därför Hoppes äganderättsresonemang är tillvridet fnoskigt. Han vränger ut och in på orsak och verkan vad äganderätten anbelangar, tillsynes bara för att kunna försvara ett utestängande av ”främlingar”.
Erik Herbertson
augusti 5, 2008 @ 9:59 f m
Joakim utan efternamn, du kan ju sluta tramsa dig genom att ställa frågor om Hoppe och ge sken av att du inte läst anklagelserna som länkades, för att sedan säga att jo, det visste jag redan. Det hade sparat några textrader.
Det anmärkningsvärda med Hoppe är det han inte nämner i de sammanhang där han borde göra det. Jag skulle mycket väl kunna säga att som vit arier i Nazi-Tyskland hade du i regel ett bättre liv än en sovjetisk medborgare under samma tid. Men man är antingen en antisemit eller en omdömeslös klant om man i en analyserande jämförelse systemen emellan utelämnar eller förminskar relevansen av judeutrotningen. Du kan läsa in vad fan du vill i det andra Hoppe skriver, men det är det han utelämnar som är häpnadsväckande.
Detsamma med intervjun med Hoppe i Junge Freiheit. Han kan tala om vilka trevliga saker som helst, men det är just det han utelämnar, nämligen att kritisera det tidskriften står för som är det anmärkningsvärda. Och att i ett sådant sammanhang låtsas som det regnar och istället snyfta över att man inte fick bli professor i Tyskland säger en hel del om Hoppe. Man är antingen rasist eller en omdömeslös klant om man beter sig på det sättet.
När man låter sig bjudas in att föreläsa inför en rasistisk gruppering eller låta sig publiceras i en rasistisk tidning, bör man rimligen kritisera det de står för, och även vara medveten om risken att man kan bli felciterad och utnyttjad av gruppen för syften man inte stöder.
Junge Freihet är inte öppet nazistisk, men enligt kommentarerna från tyska libertarianer verkar tidskriften vara en slags kamouflage för värre idéer (bland ge David Irving utrymme). Om det vet jag mindre, då jag inte läser tidskriften. Men deras egen programförklaring om ”alla folks identitet och frihet” är en klassisk förskönande omskrivning för rasism, som brukar användas av flera invandringsfientliga partier i Europa, bl.a. Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna i Sverige. Tidskriftens tal i det sammanhanget om den tyska nationens storhet och dess vurm för tänkaren Carl Schmitt, ger en obehagliga vibbar, helt oavsett de tyska libertarianernas kommentarer om tidskriften.
Men det spelar ingen roll vad Joakim kan läsa i Palmers länkar om Junge Freiheit, jag noterar att du befinner dig på samma nivå som Hoppe.
Markus
januari 1, 2010 @ 1:42 f m
Mattias: Jag har själv träffat Hoppe och lyssnat på hans diskussioner och tal, och han har helt klart en del reaktionära åsikter som jag själv ogillar. Det gör ju dock inte att han bör förkastas (och smutskastas) för det. Du själv tycks ju se ljusglimtar i Fremskrittspartiet, samtidigt som du är kritisk till deras invandringspolitik. Samma sak borde ju rimligtvis också gälla Hoppe, med tanke på hans utmärkta bidrag till österrikiska och libertarianska idéer i övrigt. Dessvärre nämner du inget av hans övriga arbete, utan kallar honom bara ”kufanarkist”, vilket är väldigt tråkigt.
Att du inte gillar Hoppe må vara en sak, men att påstå att Rockwell och LvMI skulle ha ”kidnappat” Mises intellektuella arv är (ursäkta uttrycket) ren galenskap. Kollar man exempelvis på deras 100 senaste Daily Articles så finns det 2-3 stycken som berör anarkism – resten är strikt Misesianska och Hayekiska artiklar. Jag har heller aldrig sett några försök från deras sida att tex. förvränga eller på andra sätt vinkla Mises idéer till något annat än vad de faktiskt var. Det de däremot gör är att ibland presentera Mises idéer jämnsides med tex. Rothbards idéer, och det är ju inte att ”kidnappa” något, i synnerhet som Rothbard var Mises ”främste” student. Det hela får mig att tro att du nästan aldrig besöker Mises.org, speciellt som sidan inte ens finns länkad här till höger.
Sedan har vi ju det faktum att LvMI både finansierade och publicerade The Last Knight of Liberalism, en 1143(!) sidor lång biografi om Mises, av en annan ”kufanarkist” och nära vän till Hoppe, nämligen Jörg Guido-Hülsmann.
Ingen annan organisation har gjort ens i närheten så mycket som LvMI för att sprida den österrikiska skolans idéer, och jag hoppas innerligt att du börjar läsa Mises.org lite oftare och fortsätter ditt goda exempel med att ”korrigera sig själv när nya fakta motsäger vad man påstått”.