Några ord om utsugningsteorin
En del av diskussionen kring vänsterns klasshat rör den marxistiska teorin om utsugning, att arbetare under kapitalismen är systematiskt utsugna på det mervärde som skapas i företagen, vilket antas ske på grund av att kapitalägaren äger kapital, men inte tillför något arbete. Petter Nilsson försöker påskina att liberalernas enda invändning mot marxismen är att alla i slutändan får det bättre än förut.
Redan österrikaren Eugen von Böhm-Bawerk reste relevanta invändningar mot utsugningsteorin. Vad kapitalägaren bidrar med är för det första resurser i förskott och för det andra risktagande. Arbetstagaren kan alltså tack vare kapitalisten för det första få ut en överenskommen lön varje månad (el liknande) istället för att vara beroende av att vänta tills man fått betalt för slutprodukten. För det andra löper arbetstagaren ingen risk att förlora sin arbetsinsats eller sin lön (om än jobbet), medan kapitalägaren kan förlora hela eller stora delar av insatt kapital om inte produkten i slutändan tilltalar konsumenterna. Den eventuella vinsten till kapitalisten är alltså dels att se som en kompensation för att ha legat ute med resurser över tid och dels en kompensation för risktagande.
Förstått på detta vis är lönearbetet en av de kanske viktigaste trygghetsinstitutionerna i mänsklighetens historia, väl i klass med försäkringen. Att människor kunde gå från en osäker utkomst som kapitalister, alltså beroende av vad jorden i slutändan gav dem, till en avtalad lön var för de allra flesta en god affär.
Böhn-Bawerks kritik tror jag finns i denna pdf (Uppdaterat: det var den här artikeln av George Reisman jag läst, tack Carl), och min egen tillämpning finns som tidigare länkat här.
maj 19, 2008 @ 7:08 e m
Bara det faktum att han anser det som negativt att det enda argumentet skulle vara att alla får det bättre visar ju att han är, om inte fanatiker, så i alla fall en teoritiserande flummis. Är det inte verkligheten och resultatet som räknas? För om inte så var ju nazismen god eftersom den hade ett ädelt mål (skapandet av ett lyckorike).
maj 19, 2008 @ 7:52 e m
Jag vill även rekommendera Reismans artikel i ämnet:
http://www.capitalism.net/articles/Classical%20Economics%20Versus%20the%20Exploitation%20Theory.html
maj 19, 2008 @ 8:06 e m
Jojjo/
Visst är det verkligheten som räknas, men korrelation är inte kausalitet. Jag förstår att folk inte omedelbart kastar teorier och förklaringsmodeller över bord vid första diskrepans. Man vill ha en god förklaring till varför saker är på ett visst sätt.
maj 19, 2008 @ 8:37 e m
Tilläggas bör väl kanske att utsugningsteorin bygger på arbetsvärdeläran, en teori som säger att värdet av den vara som kapitalisterna säljer är direkt relaterat till antalet arbetstimmar som lagts ner på att producera varan. Eftersom arbetarna endast får en del av detta värde tillbaka i lön blir de blåsta av kapitalisterna, som anses tillföra noll till varans värde (förutom att äga produktionsresurserna då förstås). Själva konsten att driva företag och alla aktiviteter runt den direkta produktionen var enligt Marx en bagatell. Ödmjuk kille.
Kortfattat om arbetsvärdeläran: http://en.wikipedia.org/wiki/Labor_theory_of_value
maj 19, 2008 @ 9:35 e m
Här är en annan bra artikel om Bawerks kritik av Marx utsugningsteori.
Labor Is Paid Its ”Full Value”!
Ironically, Böhm-Bawerk proceeds by conceding the socialist maxim: He too agrees that the workers ought to get paid the full product of their labor. However, the exploitation theorists commit a grave error in the application of this principle:
The completely just proposition that the worker is to receive the entire value of his product can be reasonably interpreted to mean either that he is to receive the full present value of his product now or that he is to get the entire future value in the future. But Rodbertus and the socialists interpret it to mean that the worker is to receive the entire future value of his product now.
– Böhm-Bawerk pp. 263?64
Once we recognize that present goods are more valuable than future goods ? that people would prefer $1000 or a pizza pie today rather than $1000 or a pizza pie in fifty years ? this ambiguity in the exploitation doctrine renders it completely false. The explanation for Rodbertus? ?surplus proceeds? ? the fact that the capitalist gets more by selling the product to consumers than the total amount he paid to workers in producing it ? is not exploitation, but rather that the workers were paid before the final product could be sold to consumers.
Böhm-Bawerk?s Critique of the Exploitation Theory of Interest
maj 19, 2008 @ 11:42 e m
Det är precis tvärtom, kapitalisten får förskott i form av varan arbetskraft innan han har betalt den, vilket han gör i slutet av månaden. Kapitalisten får altså gratis kredit av arbetaren, som även riskerar att bli utan betalning ifall företaget går i konkurs trots arbetarens förskott (ifall trygghetssystem saknas). Men bra försök!
maj 20, 2008 @ 7:18 f m
Nu är det ju för det första en frivillig överenskommelse, ingen gåva. För det andra är det inte ovanligt att man får månadslön för hela månaden den 25:e (det är betydligt segare att fakturera kan jag tala om). För det tredje är det i sammanhanget en teknikalitet jämfört med det tidspann det handlar om från investering till dess att pengarna kommer tillbaka. Ponera att ett företag initierar forskning kring ett möjligt läkemedel mot en sjukdom, det är rätt många månader bort innan försäljningen ger några intäkter, om någonsin.
maj 20, 2008 @ 12:31 f m
Jo, så långt är ju allt gott och väl. Men som det ekonomiska systemet ser ut idag så dras pengar till pengar. Det leder till att en del kapitalister sitter på miljarder. Dessa kapitalister riskerar knappast att förlora allt eftersom de aldrig riskerar alla sina tillgångar samtidigt. Dessutom är det verkligen inte en proportionell belöning för vad de bidrar till samhället. Kapitalisters belöningar jämnas inte ut av fri konkurrens på samma sätt som vanliga anställdas.
Fast vad vet jag, en reform av riksbanken och andra fundamentala nationalekonomiska regler som vi vanliga dödliga inte förstår sig på kanske skulle mildra fenomenet. Det kanske inte är kapitalismen som sådan det är fel på.
maj 20, 2008 @ 9:17 f m
Hej! Om du har nån blogfavorit kan du rösta på den genom att klicka mitt namn, så kommer du direkt till det rätta inlägget:-)
Ha en fin tisdag!
maj 20, 2008 @ 12:11 e m
Ayn Rand har så klart en bra syn på saken. Hon jämför produktion förr, i form av en bysmed, med produktion nu, i form av en stålverksarbetare. Smeden kunde kanske producera ett par hästskor om dagen, medan stålverksarbetaren kan producera tonvis med stål (eller järnvägsräls eller vad det nu är).
Arbetsinsatsen är densamma, men produktiviteten så oändligt mycket högre för stålverksarbetaren. Det beror på moderna maskiner, arbetsmetoder, tillverkningsprocesser och organisation som kapitalisten står för.
Trots att arbetaren inte bidrar med mer arbete än att det räcker till ett par hästskor, så kommer han få väldigt mycket mer betalt. Allt utöver priset av hästskorna ska ses som en gåva från kapitalisten. Det är kapitalisten som ser till att arbetaren har en varm bostad, näringsriktig mat, utbildning till barnen, medicin och sjukvård etc.
maj 20, 2008 @ 3:24 e m
Klistrar in vad Ludwig von Mises hade att säga om saken. Han var ju väldigt inspirerad av Böhm Bahwerk, men kom till lite andra slutsatser. Så här säger Mises i Human Action:
”A popular fallacy considers entrepreneurial profit a reward for risk-taking. It looks upon the entrepreneur as a gambler who invests in a lottery after having weighed the favorable chances of winning a prize against the unfavorable chances of losing his stake. This opinion manifests itself most clearly in the description of stock-exchange transactions as a sort of gambling.
[…]
Every word in this reasoning is false. The owner of capital does not choose between more risky, less risky, and safe investments. He is forced, by the very operation of the market economy, to invest his funds in such a way as to supply the most urgent needs of the consumers to the best possible extent.
[…]
There is no such thing as a safe investment. If capitalists were to behave in the way the risk fable describes and were to strive after what they consider to be the safest investment, their conduct would render this lone of investment unsafe and they would certainly lose their input. […] A capitalist never chooses that investment in which, according to his understanding of the future, the danger of losing his input is smallest. He chooses that investment in which he expects to make the highest possible profit.”
Human Action
Kap: Confiscatory Taxation
p. 806
Vidare är det väl också så att det är inte bara det att kapitalisten kommer med resurser ”i förskott”, utan faktiskt det faktum att han kommer med resurser i sig.
Resurser som han har tillgång till tack vare tidgare kapitalackumulering, dvs. via att han sparat.
maj 20, 2008 @ 8:30 e m
Vänstern gör två fundamentala misstag i sin analys av ekonomin.
För det första förstår de inte att alla stora företag har startat som små. Bill Gates och Paul Allen startade inte med att anställa 90 000 personer och sedan försöka kränga ett operativsystem. Henry Ford startade med att exprimentera i sitt hem. Jeff Bezos sade upp sig från sitt arbete som aktieanalytiker i New York och flyttade till Seattle där han startade Amazon.com. McDonald’s började inte med att bygga tusentals restauranger runt omi världen och sålde Big Mac utan man började med en restaurang. Sam Walton startade med ett varuhus 1961 innan han expanderade. Svenska exempel är givetvis Ingvar Kamprad och H&M.
Inte heller ser man allt arbete bakom utan man ser bara den nuvarande rikedomen. Ingvar Kamprad hade valet att förbättra kvaliteten eller lägga ned på 50-talet. Han ”tvingades” att anpassa sig till kundernas önskemål. Microsoft var nära konkurs 1978 osv.
För det andra förstår man inte att även stora företag måste anpassa sig efter marknadens önskemål och få in pengar för att överleva. För att kunna få betalt måste alla företag anpassa sig efter kundernas önskemål. Varför var annars IBM konkursmässigt 1992? Varför dominerar inte längre amerikanska biltillverkare bilindustrin? I stället är det japanska och tyska bilföretag som är världsledande.
På dessa fundamentala frågor saknar vänstern både förståelse och svar. Därför blir deras analys av ekonomi fullständigt felaktig.
maj 22, 2008 @ 10:51 e m
Jag kanske får lov att också rekommendera min egen uppsats ”Varför behöver vi George Reisman?”
http://www.nattvakt.com/akrobat/reisman.pdf
Böhm-Bawerks idé att kapitalisterna ”förskotterar” tas upp i den uppsatsen. Böhm-Bawerks argument är fyndigt, men har det felet att det fortfarande medger att profiter skulle vara ett avdrag från löner. Reismans kritik av utsugningsteorin är bättre, för det går verkligen till grunden: löner är ett avdrag från profiter, inte tvärtom.